Idag ska ungdomarna i högstadieskolan både hitta sig själva som individer och en sexualitet de känner sig trygga med, i ett samhälle där många och ofta motsägelsefulla bilder om sexualitet flödar. I dagens skola finns begrepp som kan kopplas till sex och samlevnad inskrivna i flera ämnes- och kursplaner och dessa ska finnas med under hela grundskolan. Flera studier visar att många elever upplever att sex och samlevnadsundervisningen är dålig, trots att skolan har en viktig roll som informatör. Syftet med min studie var att se om det finns några skillnader mellan lärare som arbetat olika länge som lärare med avseende på hur de upplever sex- och samlevnadsundervisningen. Frågeställningarna i studien var hur sex- och samlevnadsundervisningen planeras och genomförs, när den sker och hur styrdokumenten tolkas som är kopplade till skolans sex- och samlevnadsundervisning? Fyra kvinnliga pedagoger som är utbildade och undervisar i biologi har intervjuats. Två av dem har arbetat i mindre än tre år och två har arbetat i mer än fem år. Resultatet visar att det inte finns någon erfarenhetsbaserad skillnad på hur pedagogerna planerar undervisningen, innehållet i undervisningen eller när det kommer till tolkningar av läroplanen. När det gäller läroplanen finns istället en individbaserad skillnad där den pedagog som arbetat längst, har störst insikt i vad som står i läroplanen. Den största skillnaden mellan grupperna i studien visas när det kommer till pedagogernas egen utbildning i sex och samlevnad samt pedagogernas upplevelser av att utvecklaa. De pedagoger som arbetat kortast tid upplever att de fått väldigt lite utbildning inom området tillskillnad från de mer erfarna pedagogerna som upplever att de fått mer utbildning inom området. Samtidigt vill de mer erfarna pedagogerna utveckla sex- och samlevnadsundervisningen genom bättre materiel medan de mindre erfarna vill utveckla den genom att området bör synas mer under lärarutbildningen. / Today´s young people in upper elementary school today are supposed to both find themselves as individuals and find a sexuality they feel safe with, in a society where there are many and often contradictory images of sexuality. In today's school there are concepts linked to sex and relationships which are found in the curricula of several subjects and which should be discussed throughout elementary school. Several studies show that many students feel that sex education is poor, despite the fact that the school has an important role in communicating knowledge. The purpose of my study was to see if there are any differences between teachers with different levels of working experience with respect to how they experience teaching sex education. . The research questions in my study were how teaching of sex education is planned and implemented, when this teaching occurs and how the school´s policy documents related to sex education are interpreted? Four female teachers who are certified teachers and who teach biology, were interviewed. Two of them had worked less than three years as teachers and two had been working more than five years. The results show that there was no difference in how teachers plan teaching, teaching content and when it comes to interpretations of the curriculum related to the teachers´ working experience. In terms of curriculum, however, one individual-based distinction was detected, i.e. the teacher with the longest working experience as a teacher had the greatest knowledge of what is in the curriculum. The main difference between the two groups with different amounts of work experience had to do with the teachers 'own education in sex education and they felt about their own experiences in developing teaching. The educators who worked the shortest time felt that they had very little education in the field as opposed to the more experienced teachers who felt that they had more education in the area. At the same time, the more experienced teachers wanted to develop sex education through the use of better teachers’ materials while the less experienced teachers thought they needed a better education at the university.

<p>Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter.</p> / <p>Is there something to gain when leaving the academic world a few years between secondary high school and a higher education? And is there a value in the experiences a student might have gained from life outside the academic world? Do teachers and students within colleges of music and headmasters for local music schools, see that these experiences have any practical value?In this essay I have interviewed students, teachers and headmasters from both colleges of music and local music schools to hear their views regarding the value of earlier experiences. My result is that it is a very complex area and it is difficult to give a conclusive answer within the limits of this study, which spanned over six months. This notwithstanding, all of the persons interviewed in this study agreed that it is important to discuss these questions, and that there is a value in earlier experiences.</p>

Finns det någonting att vinna på att lämna skolan ett par år mellan gymnasiet och det att en högskoleutbildning påbörjas och finns det något värde i de erfarenheter en student eventuellt har från livet utanför skolan? Ser studenter och lärare inom musiklärarutbildningen någon nytta med dessa värden och ser även rektorer inom den kommunala kultur- och musikskolan att dessa värden har någon betydelse? Jag har i denna undersökning valt att intervjua aktörer inom musikhögskolan och den kommunala musik och kulturskolan för att ta reda på hur de ser på värdet av tidigare erfarenheter. Det resultat som jag slutligen kommit fram till visar att detta ämne är komplext och det är svårt att ge ett riktigt svar efter en undersökning som löper över enbart ett halvår. Dock visar de intervjuades svar att det är viktigt att dessa frågor diskuteras eftersom de flesta är överens om att det finns värden i tidigare erfarenheter. / Is there something to gain when leaving the academic world a few years between secondary high school and a higher education? And is there a value in the experiences a student might have gained from life outside the academic world? Do teachers and students within colleges of music and headmasters for local music schools, see that these experiences have any practical value?In this essay I have interviewed students, teachers and headmasters from both colleges of music and local music schools to hear their views regarding the value of earlier experiences. My result is that it is a very complex area and it is difficult to give a conclusive answer within the limits of this study, which spanned over six months. This notwithstanding, all of the persons interviewed in this study agreed that it is important to discuss these questions, and that there is a value in earlier experiences.

Problem: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal och sjukfrånvaron är hög bland undersköterskor. Inom vård och omsorg förkommer psykosociala arbetsbelastningar. Detta har väckt intresse att undersöka undersköterskors psykosociala arbetsmiljö. Syfte: Denna studie undersöker om yrkeslivserfarenhet har en påverkan på de psykosociala faktorerna meningsfullhet och socialt stöd för undersköterskor inom hemtjänsten. Teori: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Herzbergs hygien- och motivationsteori, kravkontroll-stödmodellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Metod: Studien utgick från en kvantitativ metodologi. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval och bestod av undersköterskor som arbetade i tre kommuner (Skövde, Skara &amp; Tibro). Totalt besvarade 71 respondenter enkätundersökningen. För att analysera data genomfördes två regressionsanalyser. Resultat: Resultatet kunde inte påvisa att den beroende variabeln yrkeslivserfarenhet påverkar de två oberoende variablerna meningsfullhet och socialt stöd. I analysen kontrollerades också effekterna av kön, ålder och kommun. Det är intressant att notera att faktorerna kön och kommun undersköterskorna arbetade i påverkar (p &lt;0,05) socialt stöd. / Problem: There are increasingly high demands on nursing staff and sickness absence is high among assistant nurses. In care and socialcare, psychosocial workloads occur. This has sparked interest in investigating the psychosocial work environment of assistant nurses. Purpose: This study investigates whether professional experience has an impact on the psychosocial factors, meaningfulness and social support for assistant nurses in home care. Theory: The study's theoretical framework is based on Herzberg's hygiene and motivation theory, the demand-control-support model and sense of coherense (KASAM). Method: The study was based on a quantitative methodology. The study's selection method was based on convenience sampling. The sample consisted of assistant nurses who worked in three municipalities (Skövde, Skara &amp; Tibro). A total of 71 respondents answered the survey. To analyze the data, two regression analyzes were carried out. Results: The result could not demonstrate that the dependent variable professional experience affects the two independent variables meaningfulness and social support. The analysis also checked the effects of gender, age and municipality. It is interesting to note that the factors gender and municipality the assistant nurses worked in affect (p &lt;0.05) social support.