Maciej Zarembas artikelserie ”Hem till skolan” rörde upp en stor skoldebatt när den publicerades under våren 2011. I denna studie undersöks vilka mediala bilder av lärare som återfinns i Zarembas uppmärksammade debattserie, samt vilka lärarbilder som återfinns i några av de blogginlägg, som kom som reaktioner på serien. Detta görs eftersom studien grundar sig på uppfattningen om att läraryrkets status konstrueras genom talet om lärare och läraryrket bland annat i media. Metoden för denna undersökning är en kritisk diskursanalys och de analysinstrument som används är att undersöka vilka lärarkategorier som konstrueras i texterna samt vilken professionalism och makt över att påverka sin egen arbetssituation de olika kategorierna tillskrivs. Studiens resultat visar att de mest framträdande kategorierna är den goda och den inkompetenta läraren, samt läraren som inte kan påverka sin arbetssituation.Den mest framträdande kategorin av dem alla var dock ”läraren utan möjlighet att påverka sin arbetssituation”. Studien kommer fram till att framställningen av läraren som oförmögen att påverka sin egen arbetssituation medför en bild som kan komma att påverka synen på läraryrkets professionalisering negativt.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

We study mixed boundary value problems for an elliptic operator A on a manifold X with boundary Y / i.e., Au = f in int X, T±u = g± on int Y±, where Y is subdivided into subsets Y± with an interface Z and boundary conditions T± on Y± that are Shapiro-Lopatinskij elliptic up to Z from the respective sides. We assume that Z ⊂ Y is a manifold with conical singularity v. As an example we consider the Zaremba problem, where A is the Laplacian and T− Dirichlet, T+ Neumann conditions. The problem is treated as a corner boundary value problem near v which is the new point and the main difficulty in this paper. Outside v the problem belongs to the edge calculus as is shown in [3]. With a mixed problem we associate Fredholm operators in weighted corner Sobolev spaces with double weights, under suitable edge conditions along Z {v} of trace and potential type. We construct parametrices within the calculus and establish the regularity of solutions.

Mixed elliptic problems are characterised by conditions that have a discontinuity on an interface of the boundary of codimension 1. The case of a smooth interface is treated in [3]; the investigation there refers to additional interface conditions and parametrices in standard Sobolev spaces. The present paper studies a necessary structure for the case of interfaces with conical singularities, namely, corner conormal symbols of such operators. These may be interpreted as families of mixed elliptic problems on a manifold with smooth interface. We mainly focus on second order operators and additional interface conditions that are holomorphic in an extra parameter. In particular, for the case of the Zaremba problem we explicitly obtain the number of potential conditions in this context. The inverses of conormal symbols are meromorphic families of pseudo-differential mixed problems referring to a smooth interface. Pointwise they can be computed along the lines [3].

Syftet med den här undersökningen har varit att ta reda på vad som definierar det goda reportaget. Detta har gjorts genom kvalitativ textanalys av elva stycken reportage. Reportagen är de reportage för tryckt media som har blivit nominerade eller vunnit Stora journalistprisets kategori ”Årets berättare” mellan åren 2002-2012. Anledningen till att utgångspunkten varit just Stora journalistpriset är att det är vad branschen definierar som god journalistik. Frågeställningen i undersökningen har varit: Går det att hitta gemensamma nämnare i reportagen med avseende på: • Berättartekniska metoder och användningen av reporterrösten • Retoriska och dramaturgiska grepp • Graden av dramaturgi, hur väl följer reportaget en dramaturgisk kurva • Ämnets aktualitet. Utifrån frågeställningen och litteratur har sedan en, för studiens syfte passande, analysmodell utformats som sedan applicerats på reportagen. Resultaten av undersökningen visar att det goda reportaget definieras av en synlig reporterröst, användning av hela eller delar av den klassiska dramaturgiska modellen och att ämnet inte verkar ha någon större betydelse. Det viktigaste är att reportaget på något sätt berör eller väcker känslor hos läsaren.