Denna litteraturstudie belyser utmaningar i undervisning av kritiskt tänkande i samhällskunskap i år 4–6. Ett av grundskolans övergripande uppdrag är att fostra elever i demokratiska värderingar. En betydande del av det uppdraget ligger på samhällskunskapslärare. För att kunna delta i samhällsdebatter och för att kunna fatta genomtänkta och välavvägda beslut, behöver medborgare kunna tänka kritiskt. Detta är något som både FN och Skolverket är tydliga med i de styrdokument som påverkar skolans verksamhet. Det är viktigt att kunna skilja på vad som är åsikter och vad som är fakta i det informationsflöde som ständigt omger oss. Syftet med studien är att titta på vilka utmaningar som aktuell forskning visar på i samhällsdidaktiken när det kommer till undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Forskningslitteraturen som ingår i studien är vetenskapliga artiklar, licentiatavhandlingar, doktorsavhandlingar samt även studentlitteratur och böcker med forskningsanknytning. Litteraturstudien är kvantitativ med ett samhällsvetenskapligt teoretiskt perspektiv. Till största delen är det svensk forskning från 2011 och framåt som ingår i studien men även viss forskning från USA finns med. Resultatet från litteraturstudien har delats in i fyra övergripande teman utifrån de utmaningar som framkommit. Det första temat är lärares kompetens och på vilket sätt de påverkar undervisning i kritiskt tänkande. Det andra temat utgår från elevens utvecklingsnivå, kunskaper och erfarenheter och vilka utmaningar det ger vid undervisning i kritiskt tänkande. Det tredje temat tar upp digital källkritik och de utmaningar som finns när elever använder digitala verktyg, internet och sökmotorer i undervisningssyfte. Slutligen så tar det fjärde temat upp övergripande faktorer som kan ge utmaningar vid undervisning i kritiskt tänkande. Forskningen visar att det finns ett flertal utmaningar vid undervisning om kritiskt tänkande på mellanstadiet. Såväl lärares som elevers förkunskaper, åsikter, personliga intressen och bakgrund kan påverka undervisningen på olika sätt. Även om styrdokumenten tar upp vilka mål elever ska nå och vilka förmågor som de ska träna så är det läraren som styr innehållet och planerar undervisningen. Elever på mellanstadiet är i en ålder då det händer mycket med den kognitiva utvecklingen. Undervisningen behöver därför anpassas efter gruppens förkunskaper och mognad. Samhällskunskap är ett ämne som innehåller två delar. Samtidigt som eleven ska lära sig ämneskunskaper ska undervisningen även vara fostrande. Forskarna är delade i sina åsikter om de två delarna står mot varandra eller om de hör ihop. Kritisk tänkande är en förmåga som är svårbedömd och som kräver handledd och välplanerad undervisning över tid.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-56299 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Engvall Kristensen, Helena, Edvardsson Gemhed, Einar |
| Publisher | Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds