Return to search

Matematiska förmågor och digital interaktion : De fem matematiska förmågornas förekomst i två digitala läromedel

Digitala läromedel används idag alltmer frekvent på skolor, samtidigt som det inte förekommer någon nationellt sammanhållen kvalitetsgranskning av dem. Det är därför av vikt att få insikt i vilka förmågor som bearbetas i digitala läromedel. Studiens syfte är att undersöka två digitala läromedel för årskurs 4 gällande vilka matematiska förmågor som tränas i vilken omfattning, samt att undersöka vilka interaktionsmöjligheter de digitala läromedlen erbjuder eleverna och hur representationen av de matematiska förmågorna hänger ihop med läromedlens dynamiska funktioner. Studiens frågeställningar lyder: Vilka matematiska förmågor representeras i de utvalda läromedlen och i vilken omfattning? Vilka interaktionsmöjligheter erbjuds eleverna i de utvalda läromedlen? Och i vilken utsträckning tränas respektive förmåga i läromedlens dynamiska element? De teoretiska utgångspunkterna som analysen tar avstamp i är Lithner et al. (2010) Mathematical Competency Research Framework och Bergvall och Dyrvold (2021) A Model for Analysing Digital Mathematics Teaching Material from a Social Semiotic Perspective. I studien undersöks kapitel berörande de fyra räknesätten i två digitala läromedel för årskurs fyra. Dessa är Gleerups läromedel Matematik 4 och Nationalencyklopedins läromedel Matematik åk 4. Metoden som används är innehållsanalys. Resultatet visar på en samstämmighet med tidigare forskning vad gäller att samtliga förmågor representeras samt att problemlösningsförmågan ges få träningstillfällen. När det gäller resonemangsförmågan bekräftar analys av Nationalencyklopedins läromedel tidigare forskning, medan Gleerups motsäger det då läromedlet erbjuder relativt många tillfällen att träna resonemang. Studiens viktigaste slutsatser är att Nationalencyklopedins läromedel utnyttjar ett digitalt läromedels specifika förutsättningar i högre grad än Gleerups läromedel, som i många fall är väldigt likt ett tryckt läromedel till funktionerna. Vidare visar även analysen att Gleerups läromedel tränar förmågorna mer jämnt fördelat än Nationalencyklopedins, som främst fokuserar på metod- och begreppsförmågorna.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-469965
Date January 2021
CreatorsGudinge, Evelina, Wikström, Sarah
PublisherUppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationExamensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier

Page generated in 0.002 seconds