According to the conducted survey the majority of municipalities in Sweden own their municipal school premises, and only a few municipalities hire that type of premises. The reason why municipalities own their schools varies. In many cases it will depend on one or more of the following reasons; because of political reasons, because they have "always done so”, because of policies to own social infrastructure, or because it is considered more economically feasible. In theory, the claim that it will be cheaper to own since a private operator requires a premium to make profit, is correct. Traditionally, municipalities have also been able to borrow money cheaper than private operators. Reasons that some municipalities instead choose to rent their school premises is for instance due to the long-term benefits that the renting option brings. A building will for instance be erected faster if the municipality, instead of a traditional procurement, chooses the renting-procurement alternative. A faster erected building can have socio economic advantages. In addition, the municipality does not lock up a large portion of capital in real estate. Similar to private investors, municipalities has a limit for lending of capital. The rent option of community buildings in general, and school buildings in particular, can therefor enable investments in other buildings that contribute to the municipality's attractiveness. More tax revenue leads to the possibility of investing more in social and traditional infrastructure. The study showed no significant cost difference for renting versus owning. With the increased population and need of new school premises it is important that municipalities conduct investment analysis and base their decisions on the option that is most economically advantageous. Allowing a long-term private operator to construct and rent out the new school should therefore be seen as an option for more municipalities in Sweden, municipalities should hence conduct economic comparing calculations for the two options. The economic assessment, and later the action plan for future school constructions, should be based on the municipality's economic conditions. The assessment should also most probably result in a mix between renting and owning schools, to promote, inter alia, competitiveness and quality. / Enligt den kartläggning som genomförts framkom det att flertalet kommuner i Sverige äger sina kommunala skollokaler och endast ett fåtal kommuner hyr den typen av lokaler. Anledningen till att kommuner äger sina skollokaler varierar men beror i många fall på en eller flera av följande orsaker; på grund av sitt ideologiska styre, för att “de alltid gjort det”, för att kommunen har som policy att äga sina samhällsfastigheter, eller för att det anses vara ekonomiskt fördelaktigt. I teorin stämmer påståendet att det blir billigare att äga eftersom en privat aktör är vinstdrivande och därför kommer kräva en premie på sin affär. Traditionellt sett har även kommuner kunnat låna pengar billigare än privata aktörer. Anledningar till att vissa kommuner istället väljer att hyra sina skollokaler kan bero på de kort och långsiktiga fördelar som hyra-alternativet frambringar. Det kan till exempel gå snabbare att uppföra en skola om kommunen väljer att utlysa en hyresupphandling istället för en vanlig utförandeentreprenad. Rent samhällsekonomiskt kan det vara fördelaktigt att skolan står klar så snabbt som möjligt samt att kommunen inte låser upp för stor andel kapital i fastigheter. Kommuner har dessutom, precis som privata investerare, ett lånetak som försvårar en alltför stor kapitalanskaffning och med tanke på Sveriges rådande och kommande tillväxttakt kan ett allt för stort fokus på att äga bli en utmaning. Genom att välja hyraalternativet av samhällsbyggnader generellt, och för skolbyggnader i synnerhet, kan möjliggöra alternativa investeringar som bidrar till kommunens attraktivitet och därigenom lockar fler medborgare. Mer skatteintäkter leder till möjligheten att investera ytterligare i social och traditionell infrastruktur. I realiteten skiljer sig inte kostnaderna för att hyra kontra äga märkvärt men med den befolkningstillväxt och befolkningsprognos som i dagsläget beskrivs bör investeringsbedömningen utgå ifrån de alternativ som är mest samhällsekonomiskt fördelaktigt. Att låta en långsiktiga privata aktör uppföra den nya skolan för att sedan hyra tillbaka den bör således vara ett fördelaktigt alternativ för fler kommuner i Sverige. Istället för att göra som man ”alltid har gjort” bör det vara självklart att genomföra samhällsekonomiska jämförelsekalkyler för de två alternativen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-190172 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Braddon, Chanel, Westergren, Elin |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-FOB ; ByF-MASTER-2016:32 |
Page generated in 0.0029 seconds