Return to search

Measuring environmental impact in humanitarian operations : A case study of an emergency response unit for water treatment and supply from a life cycle perspective / Att mäta miljöpåverkan i humanitära insatser : En fallstudie på en katastrofmodul för vattenrening utifrån ett livscykelperspektiv

Increased extreme weather events caused by climate change and other environmental impacts, are affecting already vulnerable people predominantly. These are populations with the least resilience to disasters. As a consequence, there is a higher demand for humanitarian aid which is expected to continuously increase in the face of anthropogenic emissions. Such growing need is in turn met by growing commitment from the humanitarian sector to ensure that aid is provided by means of environmentally sustainable practices. However, to what extent the current practices of humanitarian operations are impacting the environment is not well known as very little research has been conducted on environmental sustainability in this sector. As a step towards addressing this gap, this study takes on a mixed method approach to answer how to measure the environmental impacts and what they are. The sectors’ experience of practices on how to measure impacts are mapped out and a cradle-to- grave life cycle assessment in a humanitarian operation context is conducted. Studying one of the modular tools within response operations, Emergency Response Units (ERU) for water treatment, the study identifies and highlights the impact hotspots during the whole life cycle of one deployment. As a case study to carry this out, an ERU M40 from a Swedish Red Cross deployment in Uganda 2017 is reviewed. The study reveals hotspots in transportation of water distribution during the operational phase, international transport of the equipment and production of the material. It furthermore identifies challenges and opportunities of implementing such a tool in a new context in which only few similar studies have previously been conducted. Finally, this study contributes with recommendations based on empirical evidence for how an actor like the Swedish Red Cross can mitigate their environmental impacts by implementing a holistic life cycle approach and avoid causing unintended burdens. / Ökat extremväder orsakat av klimatförändringar och andra miljöpåverkan har som störst negativ effekt på redan utsatta människor. Det är befolkningar med minst resiliens mot katastrofer. Som en följd av detta uppstår en högre behov av humanitärt bistånd vilket förväntas ytterligare öka, på grund av antropogena utsläpp. Ett sådant växande behov möts av ett växande engagemang från humanitära sektorn för att säkerställa att stöd under dessa katastrofer ges genom miljömässigt hållbara metoder. I vilken utsträckning de nuvarande metoderna för humanitära insatser påverkar miljön är emellertid inte välkänt eftersom begränsad forskning har gjorts om hållbarhet utifrån ett miljöperspektiv i denna sektor. Som ett steg att minska den forskningsluckan använder denna studie en blandad metod för att svara på hur man mäter miljöpåverkan och vad den faktiska påverkan i dagsläget är. Erfarenheter inom humanitära sektorn av att applicera metoder för att mäta miljöpåverkan kartläggs och en vagga- till-graven livscykelanalys av en humanitärt insats genomförs. Studien utgår från ett modulärt verktyg inom humanitära instatser, ERU (Emergency Response Units) för vattenrening, och identifierar och belyser hotspots under livscykeln för en insats. Som en fallstudie för att genomföra detta har en ERU M40 från Svenska Röda korsets insats i Uganda 2017 använts. Studien påvisar hotspots för transport av vattendistribution under driftsfasen, internationell transport av modulen samt produktionen av materialet. Vidare identifieras utmaningar och möjligheter att implementera LCA i ett nytt sammanhang där endast ett fåtal liknande studier har genomförts tidigare. Slutligen bidrar denna studie med rekommendationer baserade på empiriska bevis för hur en aktör som Svenska Röda Korset kan minimera deras miljöpåverkan genom att implementera en holistisk livscykelperspektiv och undvika allokeringsproblem.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-281921
Date January 2020
CreatorsKlara, Klara Berggren
PublisherKTH, Hållbar utveckling, miljövetenskap och teknik
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageEnglish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess
RelationTRITA-ABE-MBT ; 20447

Page generated in 0.0029 seconds