<p>Problemformulering: Ekonomisk brottslighet och bolagsskandaler är något som har uppmärksammats allt mer under de senaste åren. Den ekonomiska brottsligheten är ett växande och allvarligt samhällsproblem och den blir allt mer och mer avancerad och internationaliserad. För att kunna få kontroll över den ekonomiska brottsligheten i Sverige infördes det den 1 januari år 1999 därför en ny lag som föreskrev en skyldighet för revisorer att anmäla misstanke om brott till åklagare eller polis, den så kallade anmälningsskyldigheten eller anmälningsplikten. Problemen med anmälningsskyldigheten är bland annat hur olika centrala begrepp ska tolkas och hur revisorn ska kunna bibehålla sin oberoende ställning gentemot klienten.</p><p>Syfte: Huvudsyftet med studien är att undersöka hur revisorers anmälningsskyldighet vid misstanke om brott upplevs och hur centrala delar av lagtexten tolkas av revisorerna. Studiens delsyften är att redogöra för om det finns ett glapp mellan lagstiftarens och revisorernas tolkning av lagstiftningen, undersöka om anmälningsplikten har påverkat revisorns val av klienter samt att undersöka om det föreligger någon skillnad mellan små, medelstor och stora revisionsbyråer.</p><p>Avgränsningar: Studien är avgränsad till auktoriserade och godkända revisorer i Stockholmsregionen för enkätundersökningen och till intervjuer med en chefsåklagare på EBM.</p><p>Metod: En elektronisk enkät skickades ut till totalt 70 revisorer, efter att vi kontaktat revisionsbyråerna via telefon. Intervjuer med insatta i vårt ämnesområde har kompletterat studien, genom att de fick ge sina åsikter på studiens enkätsvar och även ge möjliga orsaker till varför utfallet blev som det blev.</p><p>Slutsatser: Det har framkommit att nästan hälften (49 %) av respondenterna är ganska negativa till anmälningsplikten och 27 % anser att anmälningsplikten inte alls bör innefattas i revisorns uppdrag. Utifrån våra enkätresultat framgår det tydligt att revisorer anmäler först på en mycket högre nivå än vad EBM har tänkt sig, dvs ca 10-20 % bevisgrad. Majoriteten (89 %) av respondenterna säger att de kräver en högre bevisgrad innan de anmäler ett brott. Totalt 60 % av respondenterna upplever att det finns ett glapp mellan lagstiftarens avsikt med anmälningsplikten och deras egen tolkning av den. De flesta respondenter från de små revisionsbyråerna anser att valet av klienter absolut har påverkats av anmälningsplikten och respondenter från de medelstora revisionsbyråerna tycker att anmälningsplikten till stor del har påverkat deras val av klienter, medan de från de stora revisionsbyråerna anger att anmälningsplikten har haft en liten påverkan på deras val av klienter.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:sh-824 |
| Date | January 2006 |
| Creators | Neman, Helena, Ohlsson, Fredrik |
| Publisher | Södertörn University College, School of Business Studies, Södertörn University College, School of Business Studies, Huddinge : Institutionen för ekonomi och företagande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0018 seconds