Previous research describes co-morbid substance use disorders and eating disorders as a complex issue. Research on collaboration between Swedish addiction treatment facilities and Swedish eating disorder care is scarce. The aim of this Bachelor thesis is to analyze and understand how professionals in addiction care and professionals in eating disorder care experience collaboration regarding people with comorbid substance use disorders and eating disorders. The approach of this study is hermeneutic. The bio-psycho-social model and Collaboration Theory are used for data analysis. The data consists of nine semi-structured interviews with professionals working in either regional eating disorder care or municipal addiction care or in an independent addiction treatment facility. The informants work in different Swedish municipalities and regions having varying occupations. Some work in social services, others in medical care. Our results show varying experiences of collaboration among the informants. Some informants think collaboration works well whilst others see room for improvement. Poor collaboration is described by some informants as due to organizational prestige or bureaucracy. Some informants emphasize that referrals between different care units lead to long wait times for the patients/clients during which nobody takes responsibility for the patient, whose health may worsen. The professionals use different strategies, treatments, and methods to treat and recognize comorbidity and to collaborate with other care units. Joint care planning, reaching a consensus and having a holistic viewpoint are methods that the informants use. The informants have different views on which disorder that precedes the other, and also on which treatment is best suited for this type of comorbidity. Several professionals believe that the addiction should be treated primarily. According to the professionals, prerequisites for collaboration are: established contact with other collaborative parties, the knowledge and accessibility of other professionals, patient consent and motivation. An exchange of knowledge at an organisational level is requested, regarding subjects such as collaboration and comorbidity. / Tidigare forskning visar att samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning är ett komplext problem. Forskning om samverkan mellan missbruksvård och ätstörningsvård i Sverige är dock ett relativt outforskat område. Denna intervjustudie syftar till att analysera och förstå hur professionella inom missbruksvården och professionella inom ätstörningsvården upplever samverkan gällande personer med samsjuklighet: missbruk och ätstörning. Studien antar en hermeneutisk ansats, det biopsykosociala perspektivet samt samverkansteori används för att analysera empirin. Empirin består av nio semistrukturerade intervjuer med professionella inom regional ätstörningsvård, kommunal missbruksvård och ett fristående behandlingshem. Informanterna arbetar i olika kommuner och regioner samt har olika yrkesbakgrund inom bland annat socialtjänst eller hälso- och sjukvård. I studien framgår de professionellas samverkanupplevelse, arbets- och behandlingssätt av personer med samsjuklighet i form av missbruk och ätstörning. Därtill framgår vilka förutsättningar som enligt informanterna bör ligga till grund för att upprätta samverkan kring klientgruppen. Resultaten visar att de professionellas erfarenheter och upplevelse av samverkan varierar. Att samverkan fungerar väl respektive om samverkan behöver förbättras lyfts fram. Dålig samverkan på grund av prestige eller i form av en byråkratisk klyfta mellan kommun och region identifieras av några informanter. Vissa informanter framhåller att remisskickande mellan vårdenheter leder till långa väntetider, där klienten eller patienten ”bollas runt”. Under väntetiden kan den vårdsökande fara illa. De professionella använder olika arbetssätt och strategier för behandling, för att fånga upp samsjuklighet och för att inleda samverkan. Gemensam vårdplan, samsyn och helhetssyn är några arbetssätt de professionella utgår ifrån. Informanterna har olika syn på vilket sjukdomstillstånd som föregår det andra och ser även olika på vilken behandling som lämpar sig bäst för denna typ av samsjuklighet: flera anser att missbruket bör behandlas först. Upplevda förutsättningar för samverkan är upprättade kontakter med annan samverkanspart, professionellas kunskap, tillgänglighet samt patientens samtycke, initiativtagande och motivation. Organisatorisk kunskapsöverföring om samverkan och samsjuklighet efterfrågas.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-444736 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Eriksson Nordesjö, Disa, Soto, Nathali |
| Publisher | Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR, Uppsala universitet, Centrum för socialt arbete - CESAR |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0094 seconds