Return to search

Avfallshanteringens miljöpåverkan - Fem avfallstypers koldioxidutsläpp i SÖRABs återvinningsprocess / Environmental impact of waste handling - carbon dioxide emissions from five different types of waste in Sörab:s recovery process

Klimatförändringen är ett av det största miljöproblem som vi står inför idag och beror på den förstärkta växthuseffekten som orsakas av främst koldioxid.  SÖRAB är ett avfallshanteringsföretag och fick förfrågningen av en av sina kunder angående hur mycket koldioxid som en avfallstyp genererar när den lämnas i en av deras sex återvinningscentraler och återvinns. Den frågan har besvarats i det här examensarbetet för fem olika typer av avfall: gips, däck, hårdplast, betong och textil. Utöver det har en miljönytta också beräknats genom att jämföra SÖRABs återvinningsprocess med en alternativ process i det fall avfallet istället skickas till deponering eller förbränning. En positiv miljönytta indikerar således att det sker besparing av koldioxidutsläpp till miljön genom att återvinna avfallet i fråga hos SÖRAB och inte förbränna eller deponera den.   Avgränsningarna för återvinningsprocesserna inkluderar: Transport av avfallet (inkluderar biltransport och färjetransport) Intern transport av avfallet hos SÖRAB Transport från SÖRABs anläggningar till extern återvinningsföretag. Energiförbrukningen från avfallskrossar på SÖRAB Drivmedelutsläpp från arbetsmaskiner på SÖRAB Koldioxidutsläppet från behandling av avfallet i externt företag. Vilket även inkluderar koldioxidutsläppet vid eventuell vidaretransport till förbränningsanläggning och koldioxidutsläppet vid förbränning.   Avgränsningen för koldioxidutsläppet börjar frän det att kunden lämnar avfall hos SÖRAB och sträcker sig olika långt beroende på avfallstyp. I resultatdelen illustreras avgränsningarna för varje avfallstyp.   Resultaten av beräkningarna visade att koldioxidutsläppet för varje avfallstyp skiljer sig mycket. Skillnaderna berodde på att varje avfallstyp återvinningsprocess i SÖRAB skiljer sig vad gäller vikter som transporteras, transportlängder, transportmedel och utsläppsgrader i de externa företagen. För plast-, textil- och däcks återvinningsprocess är det transporterna som bidrar till den största delen av utsläppen. För gips och betong är utsläppen i de externa företagen som bidrar mest vilket beror på att transportlängderna i deras återvinningsprocess är relativt korta.   Däckens miljönytta blev högst, 611 kg C02/ton plast besparas genom att inte skicka däcken till förbränning och istället skicka den till återvinning genom SÖRABs återvinningsprocess. Resultatet beror bl.a. på att den alternativa processen inkluderar förbränning av ett ton däck och en relativt lång färjetransport på ca 150 km.   Miljönyttan blev positiv för alla avfallstyper förutom för hårdplasten (-9,85 kg CO2/ton hårdplast) som hade en väldigt lång transportlängd i förhållande med den alternativa processen som var att skicka den till förbränning. Dock var inte slutsatsen att det vore bättre att förbränna hårdplasten eftersom den egentliga miljönyttan möjligtvis ligger i det koldioxidutsläpp som besparas genom att inte behöva tillverka nytt hårdplast från jungfruligt material. / The climate change is one of the biggest environmental problems we face today and is due to the increased greenhouse effect caused by mainly carbon dioxide.  SÖRAB is a waste management company in Sweden who has been getting questions from its customers about the amount of carbon dioxide that is emitted when different types of waste is recycled through their process. This thesis answers this question for five different waste types: gypsum, plastic, textile, concrete and tires. In addition to the emissions from the recycling process in SÖRAB the emissions from another alternative process for each waste is estimated. The alternative process will be either incineration or landfill. With the help of both the alternative process and SÖRABs process an environmental benefit is calculated where a positive environmental benefit means that a saving of carbon dioxide emissions has been made by not sending the waste to incineration or landfill.   The carbon emission from the following parts of the process is included: Transportation of the waste (includes transport by truck and ferry) Transportation within SÖRABs different facilities Transportation from SÖRABs facilities external recycling companies. The energy consumption from ”waste crusher” machine in SÖRAB Fuel consumption from the machines in SÖRAB  The carbon dioxide emissions from the external companies where the waste is recycled. This also includes the transportation in the case a part of the waste is further transported to be incinerated and the emission from the incineration itself.   The results showed that the carbon dioxide emissions for each waste differed very much. The differences were due to each waste recycling process in SÖRAB, which differed in the transported weights, transport lengths, and emission levels in the external company. For plastics, textiles and tires, it was the transportation to the external companies which was the factor that contributed the most to the total carbon dioxide emission. For gypsum and concrete it was the emissions in the external companies that contributed the most, which is due to transport length being shorter for their recycling processes.   The environmental benefit was the highest for the recycling of tires, 611 kg C02/ton plastic is saved by not sending it to incineration and instead recycle it through SÖRABs process.  The result is mainly due to the alternatives process emission from the ferry and incineration.   The environmental benefits were positive for all the waste types except for plastic  (-9,85)  kg CO2/ton textile) which had a long transportation length in comparison to the alternative process which was to send to incineration. In this report it was nevertheless concluded that this doesn’t mean that it would be a better option to incinerate the plastic since the real environmental benefit of plastic and all the other waste types is in the amount of carbon dioxide that is being saved by not needing to manufacture more of the material that is being regenerated through the recycling process.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-181333
Date January 2015
CreatorsAscue Avalos, Katia
PublisherKTH, Skolan för kemivetenskap (CHE)
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageEnglish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0039 seconds