Denna uppsats handlar om sambandet mellan fysisk aktivitet och välmående för personer före och efter pensionsåldern. Cirka 150 000 personer, över 65 år, lider av depression i Sverige. Många studier visar på att fysisk aktivitet kan vara ett användbart verktyg för att förbättra psykiska sjukdomar och det subjektiva välmåendet då människor som motionerar regelbundet ofta uppger att de upplever en högre tillfredsställelse med livet. Men gäller detta alla människor oavsett ålder? Det var någonting denna studie ville undersöka närmare. Syftet med studien var att undersöka huruvida det finns ett samband mellan fysisk aktivitet och subjektivt välmående En annan intressant aspekt som undersöktes var om det fanns någon skillnad på eventuella samband mellan fysisk aktivitet och subjektivt välmående, före och efter pensionsåldern (65 år). Totalt bidrog 178 personer mellan 50-75 år med uppgifter om deras livsstil, motionsvanor och subjektiva välmående. Information som samlats in genom ett frågeformulär analyserades med regressionsanalyser och visade åldern verkar ha betydelse. För deltagare mellan 65-75 år fanns ett signifikant samband (p = .039) mellan grad av fysisk aktivitet och subjektivt välmående, medan det inte fanns något samband (p = .817) för deltagarna som var mellan 50-64 år. Slutsatsen från denna studie blev att det inte är helt enkelt att generellt översätta den fysiska aktivitetens betydelse för det subjektiva välmåendet, utan att det är ett komplext samband där faktorer såsom ålder och livssituation påverkar utfallet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-82029 |
Date | January 2020 |
Creators | Gabrielsson, Jannie |
Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds