En undervisning som ska bidra till att eleverna utvecklar och inhämtar kunskaper om demokratins grund har varit relevant i de svenska läroplanerna länge (Lpo 94). Idag är jämställdhetsarbetet mer aktuellt än någonsin och därför bör skolans arbete avseende detta undersökas mer. Följande undersökning syftade till att ta reda på hur genuskonstruktionen i tre olika läroböcker såg ut, samt undersöka om en förändring hade skett över tid. Syftet var att bidra med kunskap om hur framställningen förändrats från 1999 till idag 2022. Materialet som användes var historieläroböcker för årskurs 4–6. För att uppnå detta syfte har materialet undersökts med hjälp av teoretiska utgångspunkter som utgjorts av Hirdman, Zimmerman samt Nikolajeva. Faircloughs tredimensionella modell inom kritisk diskursanalys har utgjort analysmetoden för denna undersökning. Genom närläsning av de tre valda läroböckerna samlades empirin inför analysen. Tidigare forskning visar resultat där genusen framställs som stereotypiska, samt att män är överrepresenterade i majoriteten av fallen. Resultatet av denna undersökning visade liknande mönster, dock påvisades en positiv utveckling av presentationen av genus över tid. Därmed styrker denna undersökning delvis tidigare forskning. Dock visades flertal anmärkningsvärda resultat avvika från tidigare forsknings produkter.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-488373 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Amaya, Jasmina, Hohenthal, Frida |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete vid Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier |
Page generated in 0.0025 seconds