Sverige konsumerar idag som om det finns betydligt mer resurser än vad som faktiskt finns tillgängligt på vår jord och textil är den femte högsta kategorin när det kommer till utsläpp av växthusgaser. Detta har politiker bland annat inom Sverige och på EU-nivå fått upp ögonen för och har tagit fram handlingsplaner för en cirkulär ekonomi. Bland annat har det beslutats om att begagnade textilier ska samlas in separat, senast år 2025, och inte längre får behandlas som hushållsavfall. Sverige har beslutat om ett producentansvar och ett förslag kring hur det ska utformas har tagits fram. Wargön Innovation har en pilotanläggning för sortering av textilavfallet och projektet WargoTex undersöker nu möjligheterna för en uppskalning av pilotanläggningen. Det kommer krävas att branschens aktörer går samman och tillsammans hittar lösningar för hur målen ska uppnås och samtidigt att de ser lönsamheten i den framtida cirkulära kedjan, med morgondagens innovativa tekniker. Syftet med rapporten är att undersöka vilka möjligheter som påverkar när många aktörer ska sammankopplas och samarbeta när det kommer till re:applikationer av textilier. Samt vilka vinningar det finns att hämta för textilföretag med framtidens cirkulära ekonomi. För denna rapport har en kvalitativ metod valts och intervjuer med sakkunniga inom olika områden i textilbranschen har utförts. Utöver detta bygger rapporten på litteraturstudier och genom tematisk analys har resultatet vuxit fram. I resultatet framkommer det att möjligheter kan uppstå när branschen är öppen för att se ett samarbete mellan ideella och privata organisationer, där den insamling och hantering av begagnade textilier som redan finns inte störs. De kan ta hjälp av varandra på så sätt att de automatiska anläggningarna effektivt kan sortera stora mängder utifrån flera olika sorteringsbegrepp, medan de ideella organisationerna besitter stor kunskap i vilka textilier som kan säljas vidare och återanvändas. På så sätt kan avfallshierarkin följas och prioriteras samt att de olika verksamheterna kan samverka utan bekostnad på varandras verksamheter. Informationsutbytet genom hela kedjan, från konsumenter till avfallshanterarna måste utökas och mellan aktörerna behöver ett kunskapsutbyte ske på lika villkor för att främja möjligheter för en cirkulär framtid. I detta samarbetsnätverk kan dock utmaningar uppstå, bland annat behöver branschen komma överens om vad som egentligen är det mest hållbara, något som krävs för att kunna arbeta vidare mot målen. För att skapa ekonomiska incitament mot en cirkularitet kan differentierade avgifter införas i producentansvaret, där material som inte uppfyller vissa miljökrav ska innebära högre avgifter än mer hållbara alternativ. Lönsamhet inom den svenska marknaden kan även uppstå när det textila avfallet sorteras och återförs i det svenska kretsloppet, något som också kan sätta Sverige på kartan och skapa nya arbetstillfällen. För textilproducenterna kan de ekonomiska fördelarna uppstå först när de vågar ta steget och ställa om fullt ut, då öppnas många möjligheter. Det kan till en början behövas ekonomisk stöttning med offentliga medel, exempelvis i form av skattelättnader och bidrag för att kunna ställa om. Användandet av begagnat material har ekonomiska fördelar eftersom priserna inte varierar i samma utsträckning som jungfruliga material, dessutom minskas beroendet av råvaror från andra länder. Andra fördelar för producenterna är att det med en normalisering av textila re:applikationer och ett gediget CSR-arbete finns det marknadsandelar att plocka, eftersom fler konsumenter väljer de mest hållbara alternativen. / Currently Sweden consumes significantly more per capita than its share of available planetary resources and textiles are the fifth highest contributor to greenhouse gas emissions. Governments in Sweden and at EU level, among others, have become aware and action plans for circular economy related to textiles are being implemented. The Swedish government has decided that used textiles no longer will be treated as household waste, and by 2025 the textiles need to be collected separately. In Sweden it has been decided to implement extended producer responsibility (ERP) and a proposal for how it should be enforced is in place. Wargön Innovation has established a pilot sorting plant for the textile waste and the WargoTex project is now investigating the possibilities for upscaling. In order to achieve the goals as well as making the future circular chain profitable, the industry will be required to collaborate and find common solutions with tomorrow's innovative technologies. The purpose of the report is to investigate which aspects affect when many actors are to be interconnected and cooperate when it comes to re:applications of textiles. And what gains there are to be made for textile companies with the circular economy of the future. For this report, a qualitative method has been chosen and interviews have been conducted with experts from various textile industry sectors. In addition to this, the report is based on literature studies and the results have emerged through thematic analysis. The results of this study show that opportunities can arise for the industry when they are open to collaboration with non-profit and private organizations, as long as the already existing collection and handling of used textiles is not disrupted. They can help each other by letting the automated facilities efficiently sort large quantities based on several different sorting concepts, while the non-profit organizations possess great knowledge in which textiles can be resold and reused. In this way, the waste hierarchy can be followed and prioritized, and the concerned parties can operate together without interfering with each other's activities. The exchange of information throughout the chain, from consumers to waste managers must be extended and the actors must exchange knowledge between each other on equal terms to promote opportunities for a circular future. However, in this arena of cooperation this might be challenging, especially since the industry needs to agree on what is sustainable, which is a factor that has been shown to be crucial in this study. In order to create financial incentives towards circularity, introduction of differentiated fees in the ERP could be feasible, where materials that do not meet certain environmental requirements involve higher fees than the more sustainable alternatives. The Swedish market can expect profitability if the textile waste is sorted and brought back to the Swedish cycle. This can also make Sweden stand out from other countries and lead to new job opportunities. For textile manufacturers the economic benefits can only arise with the willingness to change and many opportunities reveal themselves if they have the courage to follow it through. However, financial support with public funding may be needed in an early stage towards a circular economy, for example through tax reliefs and government grants. The use of recycled materials has economic benefits as its price does not vary to the same extent as virgin materials, in addition it also reduces dependence on raw materials from other countries. Other advantages for the manufacturers are that with a normalization of textile re:applications, solid CSR and more consumers choosing the most sustainable alternatives, there are market shares to gain.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-25550 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Carlsson, Anna, Hägerström, Alva |
| Publisher | Högskolan i Borås, Akademin för textil, teknik och ekonomi |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds