Sverige har tillsammans med samtliga medlemsstater i FN ingått i vad som benämns Agenda 2030. Målet med Agenda 2030 är att leda världen mot en mer rättvis och hållbar framtid genom 17 globala delmål. Ett av dessa delmål beaktar klimatförändringar och de åtgärder som krävs för att minska dess utveckling. Byggbranschen producerar idag 21% av Sveriges totala utsläpp av växthusgaser och tillverkningen av cement producerar cirka 2–3 % av byggbranschens totala utsläpp. I dagens läge genomför Cementa, Sveriges enda producent av cement, forskning som ämnar att minska uppkomsten av växthusgaser vid cementtillverkningen. Med målet att erhålla en helt koldioxidneutral cementproduktion. Bara i Sverige genereras 12 miljoner ton rivningsavfall per år som kan härledas till byggbranschen. Genom att utveckla möjligheterna för återbruk av betongkonstruktioner förväntas återbruksprocessen minska mängden rivningsavfall och dessutom minska behovet av nyproducerad betong. Initialt kan implementering av återbrukbara betongkonstruktioner generera ett större klimatavtryck i förhållande till konventionellt producerade konstruktioner. Men att ett sådant, utökat klimatavtryck, kan försummas vid genomfört återbruk. Det är främst i byggnader där upprepande planlösning och vanligt förekommande konstruktioner använts som återbruksmöjligheterna bör beaktas. Avvikande och unika byggnader förväntas varken projekteras med hänsyn till återbruk eller erhålla ett utbud av byggnadselement som motsvarar efterfrågan. I dag dimensioneras bärverk av betong med en betydligt kortare livslängd än vad betongens tekniska livslängd förväntas vara. Därav rivs byggnader utan att dess tekniska livslängd överskridits. Exempelvis var 25% av alla rivna byggnader i Sverige år 1980 30 år eller yngre. Demonteringsprocessen för en byggnad förknippas starkt med uppförandet, både genom projektering och produktion. Genom att hämta inspiration från andra branscher som bil- och teknikindustrin, där produkter produceras med komponenter som kan demonteras och bytas ut, kan även hela byggnader producerats för att möjliggöra demontering och underhåll. Då fallstudien genomförs beaktas sex olika betongpelare som genom Eurokod 2 och EKS 11 testas för återbruk som balkar. Beroende av pelarnas längd bestäms antalet fack som beaktas efter återbruket. Pelarna kontrolleras i både brott- och bruksgränstillstånd med varierande upplagsvillkor i brottgränstillståndet. Det upplagsvillkor som i brottgränstillståndet tillåter störst belastning beaktas vidare i bruksgränstillståndet. Vidare kontrolleras även pelarnas faktiska lastupptagningsförmåga, då elementet brukas med avsett syfte. Då pelarna kontrolleras som balkar genomförs detta i linje med befintliga dimensioneringsnormer för betongbalkar. Därav ges en helhetsbild över de brister men även möjligheter som präglar återbruk av liknande konstruktioner. Samtliga pelare erhåller goda lastupptagande egenskaper, där indata för fyra av pelarna korrigeras för att klara ställda krav på tvärkraftsarmering. Differerade krav på tvärkraftsarmering mellan pelare och balkar genererar problem då minimiarmering använts för pelarens byglar. Vidare åskådliggörs vikten av att i projekteringsfasen beakta återbruksmöjligheterna samt att då generera goda förutsättningar för genomförandet. Detta genom implementering av mekaniska infästningar som underlättar demonteringsskedet, permanenta uppmärkningar som möjliggör identifiering och orientering av elementens innehåll samt tjockare täckskikt som möjliggör utökade livslängder.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-95254 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Palmqvist, Oscar |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för samhällsbyggnad och naturresurser |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds