Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hemtingens roll som social aktör i barns lek på förskolan. De objekt som inte tillhör förskolan men som ges mandat på en plats där reglerna inte är självklara, kommer i denna uppsats att kallas för hemting. Begreppet hemting är beskrivande för de saker som barnen tar med sig hemifrån. Vi har med hjälp av Corsaros (2018) teori om kamratkulturer, Johanssons (1999) teori om barns sociala handlingar, Säljös (2014) teori om artefakters betydelse och Winnicotts (1995) teori om övergångsobjekt skapat förståelse för de teoretiska begrepp som ligger till grund för studiens syfte. Genom observationer har vi varit ute i förskolan för att se hemtingens funktion och vad som händer i barnens samspel gällande dessa. Den tidigare forskningen visar vårdnadshavares förhållningssätt till medhavda saker från hemmet men också perspektiv på barns samspel och hur de skapar relationer med varandra. Vi har kategoriserat hemtingens funktion i olika teman. De teman vi valt att utgå från är konfliktskapande och sammansvetsande hemting, kollektiva och individuella hemting, passiva och aktiva hemting och till sist hemtinget som övergångsobjekt. Resultatet visar att hemting fyller någon funktion för förskolebarn, och att det händer någonting i samspelet när hemting är närvarande. Resultatet tyder dock på att vilken funktion hemtingen fyller och vad som händer i samspelet är beroende av sitt sammanhang för att kunna förstås.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-63391 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Quist, Pontus, Persson, Sofi |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds