Bakgrund: Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga har blivit reducerad och inte kan tillgodose cirkulationssystemet med blod, vilket orsakar en cirkulationssvikt. Under 2017 räddades 1444 människor till livet efter ett plötsligt hjärtstopp. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att belysa patienters och anhörigas upplevda livskvalitet efter ett hjärtstopp. Metod: Metoden för studien var en litteraturöversikt baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Sju av de inkluderade vetenskapliga artiklarna riktades från ett patientperspektiv, fem var från ett anhörigperspektiv och en av artiklarna hade både patient- samt anhörig-perspektiv. De inkluderade artiklarna identifierades på databaserna PubMed och PsykINFO och de granskades med hjälp av SBU (2014) granskningsmall. Resultat: Litteraturöversiktens resultat presenterades utifrån fyra kategorier, vilka tre hade två subkategorier vardera. Patienterna upplevde händelsen som en emotionell utmaning som kantades av lidande och hopplöshet inför sina nya begränsningar. De upplevde ett existentiellt lidande över att inte kunna leva det liv som önskades och de fick ett nytt perspektiv på livet. Anhöriga blev i samband med hjärtstoppet rädda och chockade och de tyckte att ansvaret att behöva utföra HLR var betungande. Efter händelsen fick anhöriga en ökad arbetsbelastning och ett stort ansvar och deras livskvalitet påverkades på flera sätt. Slutsats: Ett hjärtstopp påverkar det vardagliga livet och livskvaliteteten hos både patienter och anhöriga. Stödet och informationen från vården till både patienter och anhöriga behöver bli bättre. / Background: A cardiac arrest implies that the heart's ability to provide the circulatory system with blood has been reduced, causing a circulatory failure. In 2017, 1444 people were saved to life after a sudden cardiac arrest. Aim: The purpose of the present study was to highlight the perceived quality of life of patients and their relatives after a cardiac arrest. Method: A literature review based on 13 qualitative articles. Seven of the included articles were described from a patient perspective, five from a relative's perspective and one of the articles had both patient and relative perspectives. The articles were identified on PubMed and PsykINFO. Quality assurance and a quality analysis were made using the SBU (2014) review template. Result: Results from the literature review were presented in four categories, three of which had two subcategories each. The patients experienced the event as an emotional challenge that was lined with suffering and hopelessness for their new limitations. They experienced an existential suffering over not being able to live the life they wanted and they got a new perspective on life. Relatives were afraid and shocked, they felt that the responsibility for having to perform CPR was difficult. After the incident, relatives had an increased workload and a greater responsibility and their quality of life were affected in several ways. Conclusion: A cardiac arrest affects the everyday life and quality of life of both patients and relatives. Support and information from the healthcare personnel to both patients and relatives need to be improved.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-382971 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Brauer, Felicia, Enfeldt, Maria |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap, Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0029 seconds