Syftet med denna studie är att se hur planering påverkar effektiviteten vid instudering av ny repertoar. Denna studie har ett designteoretiskt perspektiv och är baserad på idéer från personer så som Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield och Roger Säljö. Jag använde mig av videoobservation samt loggbok för att dokumentera och analysera läroprocessen. I resultatet beskrivs vilka teckenvärldar och resurser som använts, vilka didaktiska metoder som använts samt vilken av de två strukturer som jämförts som fick bäst resultat. Några av de teckenvärldar och resurser som användes var kroppen, rösten, piano, iPhone och appen iReal, nothäfte, notställ och spegel. Skillnaderna mellan teckenvärldar och resurser i de olika strukturerna var främst hur tiden disponerades och de verktyg som behövdes för att hålla tiderna. De didaktiska metoder som användes var uppsjungning, repetition, scaffolding, ökande svårighetsgrad och instudering av harmonik. De skillnader som fanns var bland annat hur tiden disponerades och hur melodin instuderades. Den planerade övningen gjorde att låten blev instuderad snabbare och gjorde slutresultatet av låten bättre. I diskussionen problematiseras resultatet för att komma fram till för- och nackdelar med de olika strukturerna. / The purpose of this study is to watch how planning affects the efficiency of the studying of new repertoire. This study has a design theoretical perspective and is based on ideas from persons as Robert Schenck, Gunnar Lif, Harald Jørgensen, Johannes L. Hatfield and Roger Säljö. I have used video observation and a logbook to document and analyze the learning process. In the results, it is described which modes and resources that have been used as well as which didactic methods that have been used. Also, which of the two structures that was compared got the best results.Some of the modes and resources that were used was the body, voice, piano, iPhone and the app iReal, sheet music book, music stand and a mirror. The differences in modes and resources between the two structures was primarily how the time was disposed and the tools needed to keep the time. The didactic methods used were a singing warm-up, repetition, scaffolding, an increasing difficulty and studying of the harmony. The differences that existed were among other things, how the time were distributed and the way the melody was learnt. The planned practice made the studying of the song faster and made the end result better. In the discussion, the results are problematized to understand the pros and cons of the two structures.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-68350 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Bergendahl, Jonathan |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för konstnärliga studier (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds