<p>Mellan åren 1965-1974 genomfördes ett unikt bostadsbyggnadsprojekt i Sveriges historia. För att lösa den dåvarande bostadsbristen beslöt Riksdagen att det under en tioårsperiod skulle byggas en miljon bostäder. Detta projekt kallas således för <em>miljonprogrammet. </em>Under årens gång har många kritiker gjort sig hörda då de kritiserat fenomenet på flera nivåer. Ord som segregation, visuell monotoni och storskalighet har använts i beskrivandet av miljonprogramsområdena. Byggnader från miljonprogrammet har idag uppnått den ålder då omfattande underhåll- och renoveringsåtgärder är högst aktuella. Idag ägs och förvaltas många miljonprogramsbestånd av kommunala bostadsbolag, de står idag inför beslut gällande upprustning.</p><p>Syftet med denna uppsats är att utreda hur sju kommunala bostadsbolag själva ser och resonerar kring sina flerbostadshus som ingår i beståndet från miljonprogrammet. Vidare vill vi ta reda på vilka de bakomliggande faktorerna i beslutsprocessen är gällande om upprustning ska ske eller inte. Efter de empiriska studierna som genomfördes med hjälp av telefonintervjuer kan vi konstatera att bostadsbolagens allmänna syn på miljonprogramsbeståndet är lika positiv som negativ. Bostadsbolagen uppfattar dock med gemensam stämma att det föreligger problematik med dessa byggnader. Åsikterna skiljer sig emellertid åt gällande vilka problem som skulle vara de mest primära och uppenbara. Det framhålls dock att lägenheterna är tacksamma ur föränderlighetssynpunkt, ljusa och välplanerade.</p><p>Bostadsbolagen har höga ambitioner när det gäller den kontinuerliga och långsiktiga upprustningen. Vi kan fastslå att bostadsbolagen tar hänsyn till tre faktorer vid beslutsprocessen kring upprustningsåtgärderna. Ekonomin är en starkt påverkande faktor då finansieringen till stor del tycks påverka vad som i realiteten genomförs. De resterande två faktorerna som ständigt påverkar beslutsprocessen är den sociala hänsynen och den tekniska kvaliteten och funktionen.</p> / <p>Between the years 1965 -1974, a unique residential construction project was completed which today is significant in Swedish history. To solve the current lack of housing the Swedish parliament decided that Sweden would build one million dwellings in a decade. Therefore the project is called <em>"The Million Programme".</em> Many critics have made themselves heard over the years, criticizing the phenomenon on several issues. Words like segregation, visual monotony and large-scale productions have been used to describe the Million Programme areas. Buildings from the Million Programme have now reached the age when extensive maintenance and renovations are needed. Most of the properties from the Million Programme are today owned and managed by municipal housing companies, who often face decisions concerning renovations.<strong></strong></p><p>The purpose of this essay is to investigate what perspective and opinions, seven municipal housing companies have concerning their apartment blocks from the Million Programme. Furthermore we would like to investigate the underlying factors which affect the decision-making process as to whether renovation will be done or not. After the empirical studies, which were proceeded by telephone interviews, we established that the general perception of the properties from the Million Programme is as much positive as negative. The housing companies have a mutual opinion that there is a problem with these buildings. However, the opinions differ between the housing companies regarding their most primary and obvious problems. The housing companies stress that the usage of the apartments can be easily changed for other purposes and that the apartments often are very bright and very well organized. </p><p>We can establish that the housing companies take three factors into consideration in their decision-making process regarding the renovations. The housing companies have high ambitions concerning the continuous and long-term renovations. An important factor affecting the renovations is the economy, which in reality, decides what changes can take place. The social perspective and the technical quality and function are the two remaining factors affecting the decision-making.</p><p> </p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:kau-4246 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Bolund, Malin, Nordholm, Anna |
| Publisher | Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT, Karlstad University, Faculty of Economic Sciences, Communication and IT |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0026 seconds