Det som idag sammanfattas som miljonprogrammet har sitt ursprung under en tioårsperiod (cirka 1965-1975), då riksdagen beslutade att man med uppbyggnad av en miljon nya bostäder skulle bota den bostadsbrist som var. Beslutet fick ett positivt bemötande och man började bygga bostäder, främst i ytterområdena. Detta beslut skulle senare bli hårt debatterat då kritikerna antog att det skulle leda till en ökad segregation och sedermera nya, mer omfattande samhällsproblem. I dagens samhälle har miljonprogramsfastigheterna ofta ett dåligt rykte då skötseln av fastigheterna tillsammans med dess ålder föranlett eftersatta fastigheter. Eftersattheten i fastigheterna har nu lett till att många fastighetsägare står inför omfattande renoveringar för att kunna erbjuda sina hyresgäster beboeliga lägenheter. HSB Stockholm har arbetat och arbetar fortfarande med upprustning av miljonprogramsfastigheter i Rinkeby. Projekten innefattar en totalrenovering av hela fastigheten. Efter att ha genomfört renoveringen i några av fastigheterna upplever man inte att lönsamheten blivit så bra som man önskat. Det är i den sistnämnda meningen den här uppsatsen tar sin början, varför når man inte sitt avkastningskrav? Arbetet gör en djupdykning i den rättsvetenskap som behandlar upprustning av hyresbostäder och hyreshöjningar. Vidare konfronteras HSBs upprustningsstrategier med jämförbara fastighetsbolags metoder för att finna en vägledning i hur man på ett ekonomiskt hållbart sätt bör utföra upprustningsarbeten. Efter att ha kopplat samman det teoretiska (juridiken) med det praktiska så har jag kommit fram till en slutsats. Slutsatsen är att när praxis i sina bedömningar inte lägger någon större vikt i förarbetenas utsagor så föranleder detta problem då det är svårt att få till en direkt jämförelse vid bruksvärdesprövningar. En direkt jämförelse var något som HSB ville få till då man såg det som ett led i att kunna höja hyran efter renoveringarna i Rinkeby. Ytterligare en slutsats som kommit ur den allmänna debatten och intervjun är att man i vissa områden måste lägga större vikt i den sociala vinsten och inte endast tänka på det ekonomiska utfallet. / What today summarized as million program originated during a ten year period (about 1965-1975), the parliament then decided that with the construction of one million new homes they could cure the housing shortage that was. The decision was accepted positively and they started to build, mainly in outlying areas. This decision would later be heavily debated as critics assumed that it would lead to increased segregation and later on to new wider social problems. In today´s society, the million properties often hade a bad reputation when the management of the properties along with its age led neglected properties. Neglected units in the buildings now have led to that many property owners now are faced with extensive renovations in order to offer their tenants livable apartments. HSB Stockholm has worked and is still working on the renovation of million properties in Rinkeby. The projects include a complete renovation of the entire property. After having completed the renovation of som of the properties they are now facing the fact that the profitability was not as good as they have assumed. It is in the last sentence this essay begins, why are not HSB reaching their required rate of return? The essay delves into the legal science that deals with the rehabilitation of rental housing and rent increases. Furthermore HSBs rehabilitation strategies will be confronted with other comparable property companies methods, so we can find a guide on how to in a economically sustainable way manner this upgrading work. After having connected the theoretical (the law) to the practical, i have come to a conclusion. The conclusion is that when the practice in their assessments don´t take the legislative history statements into account, we have a problem. Because it is difficult to directly compare the apartments. A direct comparison was something HSB wanted beacuse they saw a way to increase the rents after the renovation. Another conclusion that emerged from the public debate and the interview is that some areas need more attention in the social profit, and not only in the economic outcome.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-190971 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Furubom, Andreas |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-FOB ; FaV-KANDIDAT-2016:5 |
Page generated in 0.0019 seconds