Denna studie handlar om politiska mål och implementeringen av det nya betygsystemet utifrån lärares perspektiv. Den 1 juni 2011 började den nya gymnasiereformen att gälla i alla svenska gymnasieskolor. Gymnasiereformen innebar en rad olika ändringar för både lärare och gymnasielever som började arbeta utifrån reformen under terminsstarten 2011. En av de större ändringarna var det nya betygsystemet, vars syfte var att genom ett sexskaligt betyg ge mer rättvisa, hårdare, motiverande och informationsgivande betyg till elever. Genom en kvalitativ metod har tio gymnasielärare intervjuats där de har fått berätta om sina erfarenheter av arbetet med det nya betygsystemet. Deras svar har analyserats och jämförts i en fallstudie. Analysen av det insamlande materialet visar på att det utifrån lärares erfarenheter inte har uppnått de politiska målen med betygsystemet. Betygen uppfattas inte som informationsgivande, motiverade eller rättvisa. Betygen uppfattas dock som hårda men det innebär i sin tur inte att det är motiverande. Anledningen till att de politiska målen med nya betygsystemet inte uppnåtts beror utifrån lärares erfarenheter på att implementeringsproblem uppstår på grund av bland annat otydliga styrdokument från beslutsfattare och närbyråkrater obegränsade handlingsfrihet. / <p>2018-06-07.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:miun-34803 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Pjanic, Sara |
| Publisher | Mittuniversitetet, Avdelningen för samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds