Syftet med studien är att undersöka bibliotekariers och förskolepedagogers (läsombud) förhållningssätt, tankar och idéer angående vilka böcker barnen kommer i kontakt med, hur böckerna i sin tur används och vilka aktörer som har en aktiv roll i urvalsprocessen. För att forska kring detta valde vi att utgå ifrån en kvalitativ undersökningsmetod som fokuserade på intervjuer med personer från två olika institutioner som båda har en påverkande roll i utbudet av barnlitteratur som barnen får ta del av. Den insamlade empirin analyserades utifrån Pierre Bourdieus kultursociologiska teori med de tillhörande begreppen habitus, kapital och fält. Dessutom användes barndomssociologiska grundtankar och begrepp från Gunilla Halldéns böcker och texter. Begreppen being/becoming och barnperspektiv/barns perspektiv. Studien synliggör hur olika aktörer tilldelas en varierande mängd makt och status i olika institutioner. Forskningen lyfter fram en existerande hierarki i urvalsprocessen av barnlitteratur samt vem som äger kunskapen om vad som är en bra barnbok. Läsombuden förlitar sig på bibliotekariernas medan bibliotekarierna förlitar sig på inköpsgruppen. Inköpsgruppen förlitar sig i sin tur på bokkataloger och lektörsomdömen. Vidare visar studien hur användandet och syftet av barnböcker också varierar beroende på individens yrke, utbildning och personliga intresse.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-46643 |
| Date | January 2021 |
| Creators | Persson, Emma, Nielsen, Erika |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen för barndom, utbildning och samhälle (BUS) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0087 seconds