Tyresö kommun arbetar i nuläget med att fastställa en klimatplan. Den innebär att kommunen ska vara klimatneutrala år 2030. Kommunen är medlem i Klimatkommunerna, en förening för kommuner som arbetar med att minska kommuners påverkan på klimatet. Genom Klimatkommunerna har Tyresö kommun uppmärksammat kolinlagring inom markanvändningssektorn som en möjlighet att skapa minusutsläpp. I denna studie ges en överblick över kommunens kolförråd i mark och biota samt markens förmåga att lagra in kol. Kommunen har delgett översiktsplanen som sträcker sig från 2017 till år 2035 i syfte att få veta hur den planerade förändrade markanvändningen kommer att påverka kolförråd och kolinlagring. Som underlag för denna studie användes en nyligen publicerad rapport av SLU för Stockholms stad. (Lindahl och Lundblad, 2022). Kommunens markanvändning utreddes i programmet ArcGis Pro. Resultatet visar att ca 60 procent av kommunens mark består av skog och ca 20 procent av exploaterad mark. Tyresös totala kolförråd uppgår till ca 967 667 ton kol. Mark är den kolpool som lagrar mest kol inom samtliga markklasser, mest inom skog. Nettoupptaget av koldioxidekvivalenter beräknas till 20 377 ton årligen. Det är framför allt kolpoolen levande biomassa i markklassen skog som står för upptaget. Kommunens marker bidrar även till en del utsläpp, främst marker som tidigare varit våtmark men som dränerats. Den planerade förändrade markanvändningen upptar ca 194 ha mark. Ca 69 procent av översiktsplanen är förlagt till redan exploaterad mark medan ca 22 procent är planerad till markklassen skog. Den mark som planeras att exploateras har idag ett sammanlagt kolförråd på ca 10 430 ton kol. Vid exploatering av marken som helhet genererar det ett utsläpp som uppgår till 37 548 ton CO2 – ekv. Denna mark har idag ett nettoupptag som uppgår till -110,7 ton CO2 – ekv/ år. Upptaget till levande biomassa, markklassen skog, står för det största upptaget, knappt tre fjärdedelar. Det finns en rad åtgärder som kommunen kan åta sig för att minska utsläppen inom markanvändningssektorn och öka upptagen. De bör prioritera att förvalta de stora kolförråd som idag finns i kommunen, speciellt markklassen skog. Tidigare våtmarker bör restaureras i syfte att minska de dränerade områdenas utsläpp. Odlad mark som ej är i bruk skulle kunna beskogas och nya byggnader kan byggas i trä som substitution till fossila material. Med denna studie finns en förhoppning om att kommuner i framtiden tar hänsyn till markens förmåga att lagra kol vid planering av förändrad markanvändning men även vid förvaltning av mark. Vid planering av förändrad markanvändning bör de områden som är mest lämpliga ur klimatsynpunkt väljas. Vid exploatering riskerar de kolförråd som byggts upp under hundratals eller ibland tusentals år att släppas ut i atmosfären och påverkar vårt klimat negativt i stället för att få fortsätta verka som kolsänkor.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:lnu-115022 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Lind, Anna |
| Publisher | Linnéuniversitetet, Institutionen för biologi och miljö (BOM) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds