En diskussion har länge förts kring hur beräkning av goodwill ska ske. Detta framförallt eftersom goodwill är en komplex tillgång som är svår att identifiera och separera från andra tillgångar. Sedan 2005 tillämpas nedskrivning av goodwill enligt IAS 36 för noterade företag. De krav som återfinns i IAS 36 p.134 har enligt tidigare studier visat sig vara svåra för företagen att följa. Kraven anses motsvara kapitalmarknadens informationsbehov. Därmed har författarna ansett att det finns ett intresse i att studera vilket behov finansanalytikerna har av upplysningarna i IAS 36 p. 134. I uppsatsen studeras fyra finansanalytikers åsikter och behov utav denna information. Syfte: Studien syftar till att undersöka om den information som ska ges av företagen enligt IAS 36 p.134 överensstämmer med finansanalytikernas behov av information, hur denna information används samt hur finansanalytikernas behov påverkar utfärdandet av redovisningsinformation. Metod och empiri: Studien är kvalitativ och abduktiv. Empiriinsamlingen har skett genom intervjuer med fyra finansanalytiker. Teori: Det teoretiska ramverket består av IFRS föreställningsram, IAS 36, Analytikers roll och arbete, teori om marknadseffektivitet, reglering, informationsöverflöd samt nytta och kostnad. Resultat: Studien visar att upplysningarna enligt IAS 36 p.134 inte används direkt i kassaflödesmodellen men att upplysningarna används som referens-/signalvärde samt för att uppskatta den finansiella risken. Den information som är relevant för finansanalytiker är antaganden och förändringar av dessa antaganden. Informationen om nedskrivningsprövning av goodwill är relevant vid förvärv och när förväntan på utdelning hos ett företag är hög. Finansanalytiker anser att det är relevant information att få veta om en valutaförändring skett som påverkar goodwillvärdet. Företagens subjektivitet kan försämra informationens tillförlitlighet. Även goodwillvärdet kan upplevas mindre tillförlitligt på grund att den är svår att separera från andra tillgångar. Trots detta är den generella åsikten bland finansanalytikerna att den information som presenteras är tillförlitlig. Finansanalytikerna vill ha så mycket information som möjligt samtidigt som studien tyder på att de till stor del inte använder sig av informationen om nedskrivningsprövning av goodwill vid en företagsanalys. Detta orsakar en överproduktion av redovisningsinformation som orsakar kostnader för företag och kunder. / The calculation of goodwill has been a subject discussed for a long period of time. The main reason for this is that goodwill is a complex asset, which is difficult to identify and separate from other assets. Since 2005, companies, which are quoted on the stock exchange, have to apply to IFRS standard IAS 36, which treats the impairment test of goodwill. According to several earlier studies the requirements of IAS 36 p. 134 have shown to be difficult for companies to comply with. These requirements are considered to correspond to the needs of information that the capital market requests. Therefore, the authors of this thesis have considered it to be interesting to examine the analysts’ needs of the information according to IAS 36 p.134. In this thesis four analysts’ opinions and needs of financial information according to IAS 36 p.134 are studied. Purpose: The study aims to examine if the information that should be presented by companies according to IAS 36 p.134 comply with the analysts’ needs of information. It will also include how the information is used and how analysts’ needs affect the publication of financial information. Method and empirics: The study is qualitative and abductive. The collection of empirics has been made through interviews with four analysts. Theory: The theory consists of the IFRS framework, the IAS 36 and the role and work of the analyst. In addition, the theory of market efficiency, regulation, information overload and the benefit and cost theory will also be analysed. Result: The study shows that the information according to IAS 36 p.134 is not directly used in the cash flow model. However, more as a reference or signal value and it is also used to evaluate the financial risk. The information, which is relevant for analysts, is the assumptions made and the changes of these assumptions. Information considering goodwill impairment test is relevant when acquisitions are made and when there are high expectations of dividends. Also, it is relevant information where there has been a great currency fluctuation, which affects the value of goodwill. Considering whether analysts find the information to be reliable, they find that the reliability will become deteriorated since the company is subjective when it performs the estimation. Also, the value of goodwill is considered to be less reliable since it is difficult to separate from other assets. In spite of this, the general opinion among analysts is that the presented information is reliable. The analysts wish to receive as much information as possible. Hence, at the same time the study shows that they for the main part do not use the information concerning goodwill impairment tests. This causes an information overload of financial information that further results in costs for companies and customers.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-10579 |
| Date | January 2008 |
| Creators | Björklund, Cristina, Lundgren, Kristina |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Linköpings universitet, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling, Institutionen för ekonomisk och industriell utveckling |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds