The market for community properties is a relatively new market for private investors. Previously, local governments usually owned these properties. The demands for community properties from property companies and institutions have increased over the past 10 years and an increasing number of local governments are selling their properties. One popular type of community property is elderly accommodations. This study aims to provide an overview of the greatest risks concerning elderly accommodations in comparison with office buildings and rental housing properties according to different operators. The study is based on a qualitative approach and information has mainly been obtained through interviews with ten operators. Elderly accommodations are generally viewed upon as a safe segment since they usually have long leases, often with a municipality, which is considered to be a very safe tenant. Investing in such properties is therefore often compared to buying a bond. The view on what is the greatest risk differs between the operators. According to most operators the greatest risk is in the residual value by the end of the lease contract. Yet we have not reached the end of the long contracts since these properties became popular on the market about 10 years ago. The residual value is mostly influenced by the political risk, the location and the alternative use of the property. This differs from office properties that are more dependent on the economic situation and rental residual places that are more dependent on the location than elderly accommodation properties. Research show that there have been changes in what the elderly demand in their living environment. Despite that most operators believe that changes in preferences will not have a substantial impact on the segment and that elderly accommodation properties is a safe product. / Marknaden för samhällsfastigheter är en relativt ny marknad för privata aktörer. Tidigare ägdes fastigheterna oftast av kommuner och landsting. Efterfrågan på samhällsfastigheter från fastighetsbolag och institutioner har ökat under de senaste 10 åren och allt fler kommuner och landsting säljer av sina fastigheter. En populär typ av samhällsfastigheter är äldreboenden. Denna studie syftar till att ge en bild av vilka risker som är de största för äldreboenden i jämförelse med kontor- och hyresbostadsfastigheter enligt olika aktörer. Studien bygger på en kvalitativ metod och information har främst inhämtats genom intervjuer med tio olika aktörer. Äldreboenden ses generellt som ett säkert segment i och med att de vanligtvis har långa hyresavtal, ofta med en kommun vilket anses vara en mycket säker hyresgäst. Att investera i en sådan fastighet jämförs därför ibland med att köpa en obligation. Synen på vad som är den största risken skiljer sig mellan aktörerna. Enligt de flesta är den största risken restvärdet vid kontraktstidens slut. Än har vi inte nått till de långa hyreskontraktens slut sedan äldreboenden blev populära på marknaden. Risken för restvärdet är långsiktig efterfrågan på fastigheten vilket främst påverkas av den politiska risken, läget samt fastighetens alternativanvändning. Detta skiljer sig från kontorsfastigheter som styrs mer av konjunktur och hyresbostadsfastigheter som är mer lägesberoende. Forskning visar att det har skett förändringar i vad de äldre efterfrågar i sitt boende. Trots detta tror de flesta aktörer att förändrade preferenser inte kommer att ha en allt för stor påverkan på segmentet och att äldreboenden är en säker investering.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-152591 |
| Date | January 2014 |
| Creators | Laurén, Erika, Valo, Emilia Alexandrie |
| Publisher | KTH, Fastigheter och byggande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds