Palliativ vård är en vårdform och filosofi med fokus på livskvalitet och symtomlindring. Konsensus råder att den palliativa vården bör sättas in i så tidigt skede som möjligt för att ge patienter och närstående stöd att orka och förlika sig med situationen. Vilka attityder som finns hos vårdgivare har betydelse för om palliativ vård erbjuds. Tillgång till kompetens, kulturella aspekter och sociala skillnader har stor betydelse för hur vården utformas. Trenden i akutsjukvården är att andra kroniska diagnoser än cancerdiagnoser som länge har varit dominerande, förväntas öka. Detta ställer stora kunskapskrav på hälso- och sjukvårdspersonal. Alla vårdgivare ska kunna ge grundläggande palliativ vård oavsett vårdform och alla individer som är i behov av palliativ vård ska kunna erbjudas den oavsett ålder, diagnos eller bakgrund. Trots detta så visar forskningen på att varken vårdgivare, patienter eller deras närstående vet innebörden med och förutsättningarna för palliativ vård. Sjuksköterskan är ofta den som är närmast patienten och dess närstående och den som ska kunna verka för att organisationen och vården runt patienten fungerar. Genom att öka medvetenheten kring palliativ vård kan patienter och dess närstående ges en förbättrad livskvalitet den sista tiden i livet. Syftet med denna enkätstudie var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av och kunskapsbehov om palliativ vård inom akutsjukvårdens slutenvård. Metoden som användes var en mixad, en övervägande kvantitativ beskrivande del som analyserats med beskrivande statstik samt en mindre kvalitativ del för de fritextfrågor som enkäten hade som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Huvudfynden i studien visade att majoriteten (66 %) av sjuksköterskorna upplevde att den palliativa vården erbjöds till alla som var i behov av den oavsett diagnos och/eller ålder i sin verksamhet. Majoriteten upplevde även att den palliativa vården erbjöds sent (36 %) eller mycket sent i förloppet (42 %). För de allra flesta beskrevs den personliga innebörden med begreppet ”palliativ vård” vara en vård som syftar till att lindra och förbygga såväl fysiska, psykiska, sociala och existentiella symtom och behov hos människor och dess närstående som befinner sig i palliativt skede. Men upplevelsen beskrevs även med att det fanns olikheter och ojämlikheter så som vård i för sent skede, brister i symtomhantering och multiprofessionellt teamarbete samt kommunikation. Majoriteten av informanterna uttryckte även ett stort behov av etisk handledning och fortbildning i palliativ vård för att bättre kunna vårda och stödja patienter och dess närstående i palliativ fas. Slutsatsen kan hänföras till att medvetenheten om palliativ vård i dess rätta begrepp i enighet med filosofin och värdegrunden börja sakta men säkert få en plats i akutsjukvården och i samhället men att det behövs mer kunskap om den palliativa vården och framför allt mer tid till reflektion och handledning till sjuksköterskor som kan stärka sjuksköterskerollen. / Palliative care is a form of care and philosophy focused on quality of life and symptom relief. Consensus recommends that the palliative care should be introduced as early as possible to allow patients and close relatives to endure and relate to the situation. What attitudes that healthcare providers have, are important for whether palliative care is offered. Access to skills, cultural aspects and social differences is of great importance for the way in which care is taken. The trend in emergency care is that other chronic diagnoses than cancer diagnoses have been dominant for a long time, are expected to increase. This places great knowledge requirements on healthcare professionals. All healthcare providers should be able to provide basic palliative care regardless of the form of care and all individuals in need of palliative care should be offered regardless of age, diagnosis or background. Nevertheless, research shows that neither caregivers, patients nor their close associates know the meaning and the conditions for palliative care. Nurses is often the closest to the patient and its close relatives and the person who can work for the organization and care around the patient. By raising awareness about palliative care, patients and their close relatives can be given an improved quality of life at the end of their lives. The purpose of this questionnaire study was to describe the nurse's experience and knowledge of palliative care in the field of inpatient care in emergency care. The method used was mixed with a predominant quantitative descriptive part which was analyzed with descriptive statistics and a less qualitative part of the open ended questions that was analyzed with a qualitative content analysis. The main findings in this study showed that the majority (66%) of nurses felt that palliative care was offered to all those who needed it regardless of diagnosis and/or age in their activities. The majority also experienced that palliative care was offered late (36%) or very late in the process (42%). For the vast majority, the personal meaning of the term "palliative care" was a care aimed at winding and preventing both physical, mental, social and existential symptoms and needs of people and their relatives who are in a palliative phase. However, the experience also described that there were differences and inequalities such as care in the late stages, shortcomings in symptom management and multi-professional teamwork as well as communication. The majority of informants also expressed a great need for ethical guidance and continuing education in palliative care in order to better care and support patients and their relatives in the palliative phase. Conclusion can be attributed to the fact that awareness of palliative care in its correct concept, in agreement with philosophy and value base, slowly begins to take place in emergency care and in society, but it is necessary more knowledge of palliative care and more time for reflection and guidance to nurses who can strengthen nursing caring.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:shh-2854 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Larsson, Ann-Marie |
| Publisher | Sophiahemmet Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds