Municipalities have traditionally played key roles in the Swedish energy system as suppliers of gas, electricity and district heating to the public sector and end-use consumers. Sweden has a tradition of strong local self-government, and the municipalities are expected to play important roles in implementing national energy strategies and formulating municipal ones. The purpose of this thesis is to study how power was exercised in the policy processes of two municipal energy systems between 1977 to 2001. The specific research questions were as follows: How did actors exercise power in the policy process? What sort of power resources did policy coalitions have access to? How did policy coalitions act to enforce their demands? What obstacles did actors encounter when attempting to influence energy policy? To answer these questions I integrate theories about large technical systems with theories about power and public policy. The case studies are based on multiple sources of data from two municipalities, Linköping and Norrköping. It is drawn from written primary sources (such as minutes, notes and documents) and from interviews. I have focused on four categories of actors, namely elected politicians who are members of the municipal council; representatives of the local energy companies; officials of the municipal housing companies; and municipal officials, such as those at the town planning office and environment office. In the case studies I analyse circumstances during the 1980s and 1990s that affected the energy systems. These circumstances were: 1) new energy investments and fuel choices; 2) work on local energy plans; 3) local Agenda 21 plans; 4) measurements taken for efficient energy use and a greater level of energy conservation: and 5) power relations between politicians and representatives of the local energy company. In the municipalities studied, the energy system was divided into three independent policy areas, one dealing with supply, one with conservation and one environmental questions related to the Agenda 21 vision of an ecologically sustainable energy system. These three policy areas were handled separately because they were separated organisationally, based on different knowledge foundations and had different objectives and time perspectives, different system limits, and different visions of how to build an ecological energy system. / I Sverige har kommunerna av tradition en viktig position vad det gäller att hantera energifrågor. Sedan de svenska kommunerna under 1860-talet byggde upp både gas-, vatten- och avloppsverk i egen regi har det kommunaltekniska verksamhetsområdet vuxit mycket snabbt och kommunerna är tillsammans landets största förvaltare av ledningsbundna försörjningssystem. Kommunen är som geografisk arena spännande eftersom många aktörer med olika intressen ofta möts där. I kommunerna möts och förhandlar förtroendevalda politiker och tjänstemän från både förvaltning och bolag ständigt, vilket aktualiserar frågeställningar om hur olika aktörer utövar makt i dessa ständigt pågående förhandlingar. I min avhandling Makten över energin - policyprocesser i två kommuner 1977-2001 analyserar jag hur dessa aktörer utövar makt i policyprocesser kring två kommunala energisystem. Som empiriskt underlag för analysen har jag material från intervjuer och dokument från energiarbetet i två kommuner (Linköping och Norrköping) från perioden 1977-2001. Detta material är knutet till specifika praktiker, såsom olika former av kommunalt beslutsfattande eller till energibolags, energirådgivares eller Agenda 21:s faktiska energiarbete. De aktörer som jag intervjuade var förtroendevalda politiker, förvaltningstjänstemän, företrädare för de kommunalägda energibolagen och tjänstemän på de kommunalägda bostadsbolagen. Det visade sig i mina fallstudier att energisystemen i kommunerna var uppdelade i tre olika områden som styrdes av olika policyer och delvis engagerade olika aktörer. Energisystemen var uppdelade i tre från varandra relativt fristående och oberoende policyområden, där ett policyområde hanterade energitillförseln, ett område energihushållning och ett område hanterade miljöfrågor och var kopplade till Agenda 21 och Agenda 21-planens visioner om ett ekologiskt uthålligt energisystem. De tre policyområdena hanterades ofta var och en för sig eftersom de var organisatoriskt åtskilda, byggde på olika kunskapsbaser, hade delvis olika målsättningar och olika tidsperspektiv, samt hade olika systemgränser och olika visioner om energisystemets inriktning. Energisystemets uppdelning i tre policyområden i de studerade kommunerna medförde att det uppstod tre parallella policyer för energisystemet som hanterades i olika processer, snarare än att en och samma policy hanterades i olika processer. På tillförselområdet skapades policy kring hur el och fjärrvärme skulle produceras och distribueras. Målet var att kommuninvånarna (och senare kunderna) skulle erbjudas en säker energitillförsel till låga priser. I botten fanns ett resonemang om att energianvändningen ständigt skulle öka. I båda kommunerna framhävdes fjärrvärme vanligtvis som det bästa värmesystemet ur både miljö- och kostnadssynpunkt. Fjärrvärmesystemets förespråkades dessutom eftersom fjärrvärme producerades i kraftvärmeverk och därmed blev underlag för egenproducerad el i kommunerna. Hushållningsområdets policy kom främst till uttryck genom antagna mål för energirådgivningen när sådan verksamhet fanns i kommunerna och om att energiförbrukningen i de av kommunen använda fastigheterna skulle minska. Energi-rådgivningens mål formulerades vanligtvis utifrån nationellt satta mål och handlade om att effektivisera och minska energianvändningen hos främst hushållen. Verktygen för att minska energianvändning var att tillämpa olika tekniska lösningar såsom att justera in pannor för en effektivare funktion och isolera fönster. Under 1990-talet kom användarnas beteende att uppmärksammas mer och mer, vilket bl.a. märktes genom att energirådgivarna på 1990-talet gav större utrymme åt beteendefrågor i informationsmaterial som gick ut till allmänheten än vad som var fallet på 1980-talet. Fortfarande bestod emellertid huvuddelen av informationen av vilka tekniska lösningar som kunde effektivisera energianvändningen. De kommunalägda bostadsbolagen antog under främst 1990-talet egna mål för energianvändningen i sina fastigheter. Båda bostadsbolagen problematiserade under 1990-talet även hyresgästernas energianvändning och tog fram informationsbroschyrer, ordnade informationsträffar och påbörjade tester med individuell mätning av värmeanvändning för varje lägenhet. När Agenda 21-samordnarna påbörjade arbetet med att ta fram lokala Agenda 21-planer med visioner och målsättning för energiområdet bidrog dessa till att ytterligare ett policyområde för energi uppkom, nämligen miljöns policyområde. Målen för energisystemet i miljöns policyområde var att utveckla ett ekologiskt uthålligt energisystem. Agenda 21-verksamheten var ett försök att ta ett helhetsgrepp på bland annat energisystemet med utgångspunkt i vad som kunde göras lokalt i ett längre tidsperspektiv för att skapa ett uthålligt energisystem. Den uttalade energipolicyns innehåll utgjordes av mål för både energitillförsel och energianvändning. Målen som rörde energianvändning fokuserade både betydelsen av att energianvändarna ändrade sitt beteende och olika tekniska lösningar som minskade energianvändningen. I framtiden skulle dessutom främst förnyelsebara energikällor användas. Avfallsförbränning ansågs enbart vara en lösning för brännbara fraktioner där återanvändning och återvinning inte var möjlig. I princip ansågs fjärrvärme vara en del av ett ekologiskt uthålligt energisystem även om olika alternativa närvärmelösningar ansågs intressanta att utveckla. Dessa tre policyområden existerade parallellt i kommunerna. Det visade sig bland annat genom att de beslut och målsättningar som fattades inom ett policyområde inte var beroende av andra policyområdens beslut. Det medförde till exempel att de miljömål som fanns för tillförselområdet inte påverkades utav de mål som fanns i vare sig hushållnings- eller miljöområdet. Miljömålen för tillförselområdet handlade främst om att hålla sig inom statligt uppställda utsläppsvärden. Bränslevalet skedde utifrån att billigaste bränslealternativ skulle väljas givet att rådande utsläppsnormer inte överskreds. De mål om att använda biobränsle och bygga nya vindkraftverk som återfanns på miljöns policyområde påverkade inte målsättningarna för tillförselområdet. De övergripande målsättningarna i både hushållningens och miljöns policyområde handlade om att minska energianvändningen. Under hela den studerade perioden ökade samtidigt produktionen av el och fjärrvärme i båda kommunerna. Det som bidrog till en parallell hanteringen av de olika policyområdena var att olika institutionella regelverk styrde de olika policyområdena. Tillförseln område styrdes av hur energimarknaden utformades, där bl.a. avregleringen av elmarknaden bidrog till att priskonkurrens och upparbetande av kundrelationer hamnade i fokus. Verksamheterna för energiproduktion och distribution var även taxefinansierad. Energibolagen skulle också tillämpa aktiebolagslagen och de förtroendevalda politikerna var tvungna att använda till exempel ägardirektiv för att styra bolagen. Ägaren, d.v.s. kommunen, ställde dessutom avkastningskrav på bolagen. Miljö- och hushållningsområdenas verksamheter fanns vanligtvis i den kommunala förvaltningen. Det var ofta ett förvaltningskontor som ansvarade för t.ex. Agenda 21 eller energirådgivning och de tillämpade då kommunallagen. De förtroendevalda styrde dessa verksamheter via beslut i kommunfullmäktige och i kommunala nämnder. Dessa verksamheter saknade vinstintresse, var ofta inte avgiftsfinansierade utan tilldelades medel från den kommunala budgeten samt erhöll tidvis statsbidrag.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-4713 |
| Date | January 2004 |
| Creators | Palm, Jenny |
| Publisher | Linköpings universitet, Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet, Filosofiska fakulteten, Linköping |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Doctoral thesis, monograph, info:eu-repo/semantics/doctoralThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Linköping Studies in Arts and Science, 0282-9800 ; 289 |
Page generated in 0.01 seconds