BAKGRUND: Språket är under ständig förändring. Enligt aktuell debatt anser många attpågående språkförändringar är något negativt för det svenska språket. Forskning som gjorts avbland annat Hård af Segerstad (2002) visar att IT- revolutionen är på väg att skapa en storförändring i vårt förhållande till språket. Hon menar att skriftspråket och talspråket närmar sigvarandra mer och mer i vissa situationer men att det inte är något att motarbeta. Förändringarmenar hon är något att välkomna. Likaså anser Melin (2007) och Lindström (2000) attförändringar inte är något negativt. Enligt läroplanen skall undervisningen genomsyras av lustoch en funktionell syn på lärande. Det finns inga hänvisningar som talar om för pedagoger omoch hur de ska rätta elevtexter.SYFTE: Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger agerar i rättningssituationer, vilkamotiv de anger för sina val och hur de resonerar kring förändringar i elevers skriftspråk. Medförändringar i elevers skriftspråk menar vi sådana förändringar som går under beteckningenteknifiering, talbaserat språk, visualisering och engelskt inflytande.METOD: Undersökningen är gjord med en kvalitativ metod genom intervju och en form avstimulated recall. Respondenterna fick först rätta en elevtext och utifrån detta gjordes enintervju/diskussion där funderingar och agerade kring rättandet och språkliga förändringardiskuterades.RESULTAT: Pedagoger agerar olika i rättningssituationer men är eniga om att derasagerande är beroende av vilken typ av skrivuppgift det rör sig om och vilken elev det är som3har skrivit. Ibland rättar pedagogerna in i minsta detalj när fokus ligger på det formella ochibland när fokus ligger på det funktionella, tittar pedagogen bara på innehållet. Rent praktisktagerar pedagogerna olika genom att de flesta är noga med att alltid välja blyertspenna förrättning medan några tar den sorts penna som finns tillgänglig. Själva rättandet av ”fel” gårtill på olika sätt; några kryssar i kanten, några ringar in, några stryker över och stryker under.Några lärare vill helst inte rätta alls på detta vis utan vill gå igenom texten muntligttillsammans med eleven. Motiven de anger för sitt agerande är olika. Majoriteten rättar alla”fel” eftersom de anser att det exempelvis är fel att blanda in talspråk i skrift. De anser att detär viktigt att kunna anpassa skriften utefter mottagaren. De menar att i ett framtidsperspektivså bör eleverna lära sig att kunna skriva korrekt med tanke på att de exempelvis behöverkunna skriva ansökan till ett arbete.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-19442 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Dahlkvist, Linda, Johansson, Jennie |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, Högskolan i Borås, Institutionen för Pedagogik, University of Borås/School of Education and Behavioural Sciences |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Kandidatuppsats, ; 2009 |
Page generated in 0.0021 seconds