Sammanfattning Bakgrund: År 1961 upptäckte läkaren Boris Levinson att djur kunde hjälpa människor att knyta an till andra. Upptäckten kom att inspirera terapeuter till att använda djur inom de terapeutiska programmen. Tanken med att involvera djur sträcker sig dock tillbaka till 1800-talet och förespråkades av Florence Nightingale. Dock saknas en stor del forskning på området djurterapi som belyser patienter och vårdgivares upplevelser. Syfte: Syftet med studien var att beskriva patienters och vårdgivares upplevelser av djurterapi inom hälso- och sjukvården. Metod: En deskriptiv litteraturstudie vars resultat har baserats på 13 vetenskapliga artiklar. Majoriteten var kvalitativa artiklar (11 stycken), medan två övriga var av kvantitativ- eller mixad ansats. Huvudresultat: Djurterapi visade sig kunna ge upplevelser av minskad depression hos patienter och ett förbättrat välmående för både vårdgivare och patienter. Den sociala interaktionen mellan vårdgivare och patienter tycktes underlättas genom djurs närvaro. Vårdgivare upplevde både ökad och minskad stress samt bekymrade sig över att djuret kunde störa patienternas omvårdnad. Slutsats: Patienter och vårdgivare hade positiva upplevelser av djurterapi. Gemensamt var ett förbättrat välmående samt förbättrad social interaktion. Resultatet skulle kunna innebära att metoden kan användas inom flera olika områden inom hälso- och sjukvården. Utmaningar och negativa upplevelser har synliggjort att ett välfungerande samarbete på verksamheter inom hälso- och sjukvården behövs. Förväntningen blir då att utmaningarna kan åtgärdas och att metoden kan användas i en större uträckning. / Abstract Background: In 1961, the doctor Boris Levinson discovered that animals could help people connect with others. The discovery came to inspire therapists to use animals within the therapeutic programs. However, the idea of involving animals extends back to the 19th century and was advocated by Florence Nightingale. However, a great deal of research is lacking in the field of animal therapy, which highlights patients' and caregivers' experiences. Aim: The aim of this study was to describe patients and caregivers experiences of animal-assisted therapy in the context of healthcare settings. Methods: A descriptive literature study whose results were based on 13 scientific articles. The majority were qualitative articles (11), while two others were of quantitative or mixed approach. Main results: Animal-assisted therapy was found to provide experiences of reduced depression in patients and an improved well-being for both parties. The social interaction between caregivers and patients seemed to be facilitated by animal presence. Caregivers experienced both increased and reduced stress and worried that the animal could interfere with the patients care. Conclusion: Patients and caregivers had positive experiences of animal therapy. The common good was improved well-being and improved social interaction. The result could mean that the method can be used in several different areas of health care. Challenges and negative experiences have highlighted the need for a well-functioning collaboration on healthcare services. The expectation then becomes that the challenges can be remedied, and that the method can be used in a larger issue.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-29505 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Axelsson, Anna, Vängman, Johanna |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap, Högskolan i Gävle, Medicin- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds