Syftet med detta examensarbete var att undersöka animationer i kemiundervisning på gymnasieskolan. Mer specifikt: att utreda hur animationer för närvarande används i undervisningen, vilken betydelse förkunskaper har på elevens förståelse av animationer och även hur förståelsen påverkas av animationens design. För undersökningen valdes området kemisk bindning. Den första delen, kartläggningen av hur animationer används i kemiundervisningen, utreddes med hjälp av en lärarenkät. Den andra delen, undersökningen av elevers förståelse för animationer utifrån förkunskaper och animationens design, gjordes med hjälp av en elevenkät och en elevintervju. Under elevintervjun fick eleverna ta del av två utvecklade animationer, där den ena illustrerade jonbindning i två dimensioner och den andra i tre dimensioner. Animationerna visades genom att hälften av eleverna började med den ena animationen medan övriga inledde med den andra för att ta reda på om ordningsföljden inverkar på lärandet. För att komplettera dessa två delar utfördes en litteratursammanställning, med inriktning mot lärande, animationer och sambandet mellan de två.Insamlade data analyserades genom en tematisk analys. Resultaten som följde ur analysen var fyra olika teman relaterade till elevers begreppsanvändning. De visade att elever använder begrepp som är relevanta men inte förväntade, eller begrepp som är irrelevanta för det aktuella kemiska området. Vidare visade vissa elever en avsaknad av begrepp för att förklara det kemiska området. Till sist framkom en skillnad mellan elevers uppfattning av animationer i två dimensioner och animationer i tre dimensioner. Vissa begrepp tenderade att endast nämnas i diskussion kring animationen i två dimensioner och föll bort vid tre dimensioner. Utifrån dessa teman kunde olika möjliga strategier för lärare lyftas fram med hjälp av den litteratur som framförts. Dessa strategier sammanfattades sedan i ett vägledande material för kemilärare i gymnasieskolan. Materialet är avsett att vägleda lärare i hur animationer på bästa sätt används i kemiundervisningen med avseende på elevernas förutsättningar.Sammanfattningsvis kunde följande slutsatser dras. Animationer används i gymnasieskolans kemikurser med syfte att illustrera fenomen och processer som inte går att se med blotta ögat. Gällande elevers förståelse för animationer finns det flera påverkande faktorer. Brister i förkunskaper kan leda till att eleven använder irrelevanta begrepp, eller att de relevanta begreppen inte finns i elevens vokabulär. En högre grad av förkunskap kan däremot leda till att eleven använder begrepp som läraren inte förväntat sig i den aktuella undervisningssituationen. Animationens dimensionalitet påverkar elevens förståelse. En tvådimensionell animation visade sig enklare för eleverna att förstå än en tredimensionell animation. Lärarens uppdrag är att ta hänsyn till dessa aspekter för att eleverna ska ha användning för animationerna i sina lärprocesser. / The purpose of this thesis was to investigate animations in chemistry education in Swedish upper secondary school. More specifically, to discern how animations are currently used in education, how prior knowledge affects the students’ understanding of animations and lastly how the understanding is affected by the design of the animation. For this investigation the subject of chemical bonds was chosen. The initial part, mapping the usage of animations in chemistry education, was investigated with a teacher survey. The second part, investigation of students’ understanding based on prior knowledge and the design of the animation, was conducted with a student survey and a student interview. During the student interview, the students were presented with two animations developed by the interviewers, where one depicted ionic bonds in two dimensions while the other depicted the concept in three dimensions. The animations were presented by having half of the students first view one of the animations, while the remaining students started with the other one in order to distinguish if the sequencing affects learning. To complement these two parts, a study of literature was conducted, with direction towards teaching, animations and the connection between the two. Gathered data were analyzed through a thematic analysis. The results that followed from this analysis were four different themes related to students’ usage of concepts. They showed that students use concepts that are relevant but not expected, or concepts that are irrelevant for the current chemical field. Furthermore, students showed a lack of concepts when trying to explain the chemical field. Lastly, a difference was distinguished between students’ perception of animations in two dimensions and animations in three dimensions. Some concepts tended to only appear in relation to the animation in two dimensions. Based on these themes, different strategies for teachers were highlighted with the help from the presented literature. These strategies were summarized in a guiding material for chemistry teachers in the Swedish upper secondary school. The material is intended to guide teachers in how to use animations in chemistry education in an optimal way regarding students’ prerequisites.To sum up, the following conclusions could be drawn. Animations are used in chemistry courses of Swedish upper secondary schools with the purpose of illustrating phenomena and processes that are not visible to the naked eye. Regarding students’ understanding of animations there are several influencing factors. Lack of prior knowledge can lead to the student using irrelevant concepts, or that the relevant concepts are not in the student’s vocabulary. A higher degree of prior knowledge can result in the student utilizing concepts that the teacher did not expect in the current instructional context. The dimensionality of the animation affects the student’s understanding. A two-dimensional animation proved to be easier for the students to understand than a three-dimensional animation. The teacher’s responsibility is to consider these aspects for the students to make use of the animations in their learning processes.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kth-275759 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Hultin, Matthias, Perhult, Emma |
| Publisher | KTH, Lärande |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | TRITA-ITM-EX ; 2020:353 |
Page generated in 0.0024 seconds