This master thesis examines the cataloguing practices of two art libraries in Sweden in relation to contemporary art. The aim of this study is to show how classification systems and other forms of controlled vocabulary correspond to contemporary art and reveal the factors that influence the everyday practice of cataloguing. The qualitative methods of semi-structured interviews and an analysis of bibliographic records have been used for the purposes of this study. The study is based on domain analysis as conceived by Hjørland and Albrechtsen and some concepts and principles of Knowledge Organisation in the field of Library and Information Science. A total of three interviews of cataloguers has proved that perceptions concerning classification and subject indexing differ among cataloguers and cataloguing practices depend on local policies concerning acquisition, shelving and user perspectives, but also each library’s resources and the institutional context (academic vs museum). Through the analysis of eleven bibliographic records, no consistent pattern has been detected, in relation to indexing and classification. The libraries do not use special systems for subject analysis. The classifications provided by universal systems have been considered insufficient to express all the concepts found in documents. The use of subject headings is, therefore, important and complements the process of subject analysis. The classification systems and subject headings lists analysed include the Dewey Decimal Classification (DDC), the Swedish Sveriges Allmänna Biblioteksförenings Klassifikationssystem (SAB) and the Svenska ämnesord (SAO). This is a two-year master’s thesis in Archive, Library and Museum studies. / Denna masteruppsats handlar om katalogiseringspraktiker på två konstbibliotek, nämligen Umeå universitetsbibliotek och Konstbiblioteket, i relation till samtida konst. Syftet med denna studie är att visa hur samtida konst återspeglas i klassifikationssystem och andra former av kontrollerad vokabulär och ta reda på vilka faktorer påverkar katalogiseringsarbete. Metoden som har använts i studien består av halvstrukturerade intervjuer med katalogisatörer och en analys av bibliografiska poster. Studien baseras på domänanalys som har utarbetats av Hjørland och Albrechtsen samt vissa begrepp och principer från Kunskapsorganisation inom ramen för Biblioteks- och Informationsvetenskap. Analysen av tre intervjuer visade på att uppfattningar om klassifikation och ämnesordsindexering skiljer sig åt bland katalogisatörer och att katalogiseringspraktiker beror på varje biblioteks riktlinjer med avseende på förvärv, hylluppställning, användarperspektiv, bibliotekets resurser samt institutionell kontext (akademisk vs museal). Elva bibliografiska poster har analyserats och genom analysen har inga mönster i relation till ämnesordsindexering och klassificering identifierats. De undersökta bibliotek använder inte något specialsystem för klassifikation eller ämnesordsindexering. Klassifikationskoder från universella system ansågs otillräckliga för att uttrycka alla begrepp i dokumenten. Ämnesordsindexering är därför viktig och anses vara mer effektiv för ämnesanalys. Klassifikationsssystem och ämnesordlistor som har analyserats är Dewey Decimal Klassifikation (DDK), Sveriges Allmänna Biblioteksförenings Klassifikationssystem (SAB) och Svenska ämnesord (SAO). Detta är en tvåårig masteruppsats i Arkiv-, Bibliotek- och Museumstudier.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-334088 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Avraam, Elsa |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för ABM |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | English |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Uppsatser inom biblioteks- & informationsvetenskap, 1650-4267 ; 734 |
Page generated in 0.0024 seconds