För att ett vägbygge ska bli aktuellt måste tillstånd för olika åtgärder sökas och ges i enlighet med väglagen (1971:948) och miljöbalken (1998:808). För tillstånd krävs att lagstiftningens miljökrav uppfylls. Visar det sig däremot att det kan finnas en risk för en betydande miljöpåverkan på särskilda skyddsområden enligt art- och habitatdirektivet eller fågeldirektivet, (nedan kallat Natura 2000-områden) ska enligt 7:28 a MB tillstånd först ges för att ett projekt ska få komma till stånd. Regleringen i 7 kap. MB härstammar från fågeldirektivet och art- samt habitatdirektivet, vilket är till för skyddet av den biologiska mångfalden inom EU. Prövningen föregås av en miljökonsekvensbeskrivning (nedan kallad MKB) där särskilda krav ställs på Natura 2000-bedömningen enligt direktiven samt MKB-direktivet. MKB utgör beslutsunderlag för tillståndsprövningen och länsstyrelsen ska bedöma om projektet utifrån det ändå kan tillåtas om föreskrivna villkor kan se till att en betydande miljöpåverkan inte uppstår. Praxis har belyst regleringen av tillståndsprocesserna och efter Bungefallet har synen förändrats. Innan fallet kunde verksamhetsutövare se regeringens tillåtlighetsbeslut som ett "grönt ljus" för projektet. Nu hänvisade HD till EU-rättens krav om "en fullständig, exakt och slutgiltig bedömning"2 av hela projektets miljöpåverkan som ska ske på Natura 2000-området. De belyste även rättskraften av regeringens tillåtlighetsbeslut och att den inte hindrar att den samlade bedömningen kan komma att göras även i senare led och innebära att ett tillåtlighetsbeslut inte ger ett grönt ljus likt innan till projektet. HFD har vidare efter två domar belyst regleringen i 4:8 MB i samband med att regeringen hade gett projekten tillåtlighet. Regleringen i 4:8 MB säger att användning av mark eller vatten inte får komma tills stånd om tillstånd enligt 7:28 a MB krävs. Tillstånd måste enligt paragrafen först ges för Natura 2000-området innan en vägplan kan antas enligt väglagen. 4 Här menar HFD på att i ett fall inte spelar någon roll när den samlade bedömningen sker i tillståndsprocesserna så länge den sker i något skede. I den andra domen säger HFD att hela projektets påverkan ska göras så tidigt som möjligt genom en samlad bedömning. Uppsatsen tar upp för- samt nackdelar med att tillståndsprövningen av Natura 2000-området kommer först eller senare i den samlade tillståndsprocessen. Eftersom MKB utgör beslutsunderlag besvaras frågan om den kan utgöra en avgörande roll i processen. / <p>Presentation har hållits under 2016.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-326266 |
| Date | January 2017 |
| Creators | Johansson, Daisy |
| Publisher | Uppsala universitet, Juridiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds