Problembakgrund & problemdiskussion: Små och medelstora svenska företag exporterar nästan hälften av Sveriges BNP och därmed är kunskap om internationalisering en stor del av det svenska företagandet. När ett företag väl ska internationaliseras så kan frågetecken väckas angående vilken väg som är den mest gynnsamma för respektive företag. De redan existerande modellerna lägger olika vikt vid de steg som modellerna är uppbyggda på och frågan som uppstår är vilken kombination av internationaliseringsprocess som ska väljas? Problemformulering: ”Vilken internationaliseringsprocess är det bästa alternativ för små och medelstora företag?” Syfte: Syftet med studien är att ur ett företags- och forskningsperspektiv erhålla en djupare förståelse hur några små och medelstora företag i olika branscher bedrivit sina internationaliseringsprocesser och huruvida de tillämpat traditionella internationaliseringsmodeller vid etableringen utomlands. Teori: Studien utgår från tre huvudteorier, planeringsfasen, kulturella aspekter samt internationaliseringsmodeller. Planeringsfasen beskriver hur ett företag bör struktureras för att underlätta en framtida internationalisering. De kulturella aspekterna visar på att god förkunskap inom området kan underlätta en internationalisering i ett specifikt geografiskt område. Studien behandlar även olika internationaliseringsmodeller där stegvis internationalisering är av stor vikt när små och medelstora företag ska expandera internationellt. Metod: Denna kvalitativa studie är baserad utifrån ett hermeneutiskt förhållningssätt med ett deduktivt angreppssätt. Studien utgår från utvalda teorier där dessa ligger till grund för den intervjumall som använts vid åtta intervjuer med små och medelstora företag. Intervjuerna ligger till grund för studiens empiriska analys. Empiri/analys: De åtta intervjuerna som genomfördes med respektive företag sammanställdes och resultatet visade att samtliga representanter ansåg att god planering vid uppbyggnaden av små och medelstora företag var av stor vikt när slutligen företaget skulle internationalisera sig. Angående de kulturella skillnaderna så skilde sig åsikterna åt beroende på hur nära slutkunden företaget kommer. En underleverantör med liten kontakt med slutkund var inte lika beroende av kulturella aspekter som ett företag som levererar direkt till slutkund. När det kommer till vilken internationaliseringsprocess som var det bästa alternativ så var även detta beroende på hur stor kontakt de enskilda företaget hade med slutkund. Slutsats: Slutsats av detta blir, att kulturella aspekter inte har en stor påverkan vid ett företags internationaliseringsprocess. Däremot så är den kulturmodell som Uppsalamodellen från 2009 använder sig av är fullt tillräckligt för små och medelstora företag. Vikten av nätverkande som Uppsalamodellen från 2009 framhäver bekräftas av samtliga företag vilket gör den modellen till den bäst tillämpningsbara modellen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-55826 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Tengman, Erik, Granberg, Simon |
| Publisher | Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet, Umeå universitet, Handelshögskolan vid Umeå universitet |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds