Bedömning inom skolan är något komplext och bedömningsbegrepp likaså, hur de definieras, tolkas och används. Hur bedömning förmedlas till en elev är av stor betydelse för det fortsatta lärandet. Rätt utformad kan denna förmedling resultera i ett ökat engagemang hos eleven och en förbättring av elevens lärande. Behovet av att förstå bedömningsprocesser och olika former av bedömning är idag högaktuellt inom svensk grundskola i och med att landets skolor och rektorer givits i uppdrag att utforma skriftliga omdömen från skolår 1. Även om det gått snart ett år sedan uppdraget gavs är det i kontakter med lärare och rektorer tydligt att utformandet av skriftliga omdömen i många fall är en process som är långt ifrån klar. För att kunna utforma dessa omdömen på tillfredsställande sätt behövs djupare kunskaper om bedömningsbegrepp. Denna studie är en forskningsöversikt, en analytisk undersökning av aktuell forskning kring bedömningsbegreppet. I översikten problematiseras bedömningsbegreppet inom skolans värld för att tydliggöra hur olika former av bedömning definieras och används inom svensk och anglosaxisk forskning. Undersökningen omfattar 48 källor, varav 27 svenska. Dessa har analyserats genom en studie av definitioner, argument, formuleringar, författarnas perspektiv och eventuella personliga ställningstaganden, samt om de är att betrakta som problematiserande eller enbart konstaterande. Resultatet visar att det inom den anglosaxiska forskningen, som dominerar den internationella forskningen kring bedömning, finns en betydligt högre grad av problematisering och diskussion kring bedömningsbegrepp än inom svensk forskning. Inom svensk forskning är det istället lätt att tro att det råder konsensus i hur man tolkar och förstår bedömningsbegrepp. Denna villfarelse skapas av en brist på definitioner och en avsaknad av diskussioner kring begrepp. Istället problematiseras summativ bedömning i form av betyg utifrån frågan om likvärdighet, en diskussion som saknas i anglosaxisk forskning. Vid en jämförelse av svensk och anglosaxisk forskning kring bedömning framträder en tydlig skillnad i fokus, även om svensk forskning börjar närma sig ett anglosaxiskt perspektiv. Detta genom att inta ett övergripande perspektiv på bedömning istället för att se formativ och summativ bedömning som separata företeelser. Att tala övergripande i termer av kunskapsbedömning innebär dock inte att svårigheterna för bedömning att uppfylla kraven för att tillskrivas såväl formativ som summativ karaktär försvinner Detta är något som den anglosaxiska forskningen tydligt vittnar om.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hig-4570 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Eriksson, Elisabeth |
| Publisher | Högskolan i Gävle, Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi, Högskolan i Gävle, Ämnesavdelningen för didaktik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0939 seconds