Det råder ett starkt samband mellan redovisning och beskattning i Sverige. Sambandet ärgrundläggande i inkomstslaget näringsverksamhet eftersom resultatet ligger till grund för denskattemässiga inkomstberäkningen. Avsättningar är ett exempel på ett redovisningsområde därdet finns flera frågeställningar kopplade vid beskattningen och har blivit uppmärksammat irättspraxis, doktriner samt i viss utsträckning lagstiftningen. I en skatteprocess är det denskatteskyldige som har bevisbörda när det kommer till avdrag, vilket innebär att denskatteskyldige skall visa att denne med stor sannolikhet har följt god redovisningssed vid enavsättning. Den problematik som finns kring ett starkt samband mellan redovisning ochbeskattning har sin grund i de olika syftena hos de två regelverken. Skatteverket kan inteifrågasätta bolagets redovisning endast utifrån sitt egna synsätt, utan måste visa att bolagetsredovisning inte är i överensstämmelse med god redovisningssed. Eftersom det finns flera frågorpå redovisningsområdet som är oreglerade, kan det ofta leda till att fler än en lösning ärgodtagbar.Syftet är att utifrån rättsfall bidra till en djupare förståelse för vilka argument som väger tyngstför att bedöma vad som är god redovisningssed gällande avsättningar och därmed för att uppfyllade krav som ställs på ett bolag för att vara berättigad att redovisa en avsättning.Uppsatsen har ett hermeneutiskt förhållningssätt med en kvalitativ undersökningsmetod där dethar skett en tolkning av det insamlade materialet kring god redovisningssed och avsättningar. Vihar endast använt oss av sekundärdata bestående av relevant litteratur, regelverk samt rättsfall.Urvalet av rättsfallen har gått till genom att endast välja de rättsfall där god redovisningssed harvarit avgörande för att göra en avsättning. Utgångspunkten har varit en abduktiv arbetsmetod dåvi hela tiden pendlat mellan vår referensram och vår empiri, bestående av rättsfall, för att se hurgod redovisningssed har fastställts gällande avsättningar.Argumentationsanalysen betonar vikten av att de olika parternas argument visar på en höghållbarhet och relevans i förhållande till den angivna tesen. De grundlägganderedovisningsprinciperna har i vissa fall varit avgörande för att ett bolag skall få göra en avsättningdå de utgjort starka argument för att stärka eller försvaga den angivna tesen. Skatteverket ställerstora krav på bolagen där grundförutsättningen för att en avsättning skall godkännas, är att deuppfyller de krav som finns i RR 16 för att redovisa en avsättning. Det måste alltså finnas etttillfredställande underlag för avsättningen vid bokslutet. Det är viktigt med minimering avsubjektiviteten i bedömningarna och framförallt utnyttja tidigare erfarenheter av liknandetransaktioner. BFN tillmäts stor betydelse i rättspraxis där den parts argument som bästöverensstämmer med BFN:s yttrande, är oftast hänförligt till god redovisningssed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hb-19406 |
| Date | January 2009 |
| Creators | Patel, Kejal, Dökümcü, Ummuhan |
| Publisher | Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, Högskolan i Borås, Institutionen Handels- och IT-högskolan, University of Borås/School of Business and Informatics |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Magisteruppsats, ; 2009MF19 |
Page generated in 0.0017 seconds