Return to search

Förhörskonfrontationer: Tala är silver – peka är guld : En analys av förekomsten av förhörskonfrontationer i fall av försök till våldtäkt i underrätterna samt domstolens bevisvärdering i dessa fall / Witness confrontations: Speaking is silver – pointing is gold : An analysis of the occurrence of witness confrontations in cases of attempted rape in the lower courts and the court’s evidence evaluation in these cases

Uppsatsen diskuterar förhörskonfrontationer, d.v.s. när ett vittne eller en målsägande i syfte att erhålla identifikationsbevisning försöker peka ut en gärningsman bland ett urval av personer varav en är misstänkt av polisen. Uppsatsen diskuterar både konfrontationer som genomförs med riktiga personer och konfrontationer som genomförs med hjälp av bilder. Förhörskonfrontationerna undersöks specifikt i fråga om brottet försök till våldtäkt. En rättsfallsanalys genomförs där förekomsten och hanteringen av förhörskonfrontationerna i domstol analyseras särskilt. Uppsatsen konstaterar att förhörskonfrontationer är relativt ovanliga i fall av försök till våldtäkt och att domstolarna sällan diskuterar de närmare omständigheterna kring förhörs- konfrontationerna i domskälen. Det konstateras att hovrätterna är mer sparsamma med att diskutera förhörskonfrontationerna jämfört med tingsrätterna. Uppsatsen konstaterar vidare att förhörskonfrontationer och hanteringen av dessa är nära relaterade till människans minnesfunktioner och minnesprocess. Det krävs därför kunskap kring dessa aspekter i domstolarna samt bland de personer som genomför förhörskonfrontationer. Detta framför allt för att värdet av konfrontationerna i en bevisrättslig kontext ska höjas. I anslutning till detta poängteras dock att det inte går att garantera korrekta identifikationsuppgifter genom förhörskonfrontationer eftersom människans minnesfunktioner är för komplexa. Detta hindrar dock inte att arbetet med förhörskonfrontationer kan förbättras och utvecklas ännu mer. Uppsatsen framhåller i denna del att det finns mycket på området som kan förbättras, inte minst vad gäller domstolarnas sätt att formulera sina domskäl. Detta är särskilt viktigt eftersom domskälen är det enda material som finns för att studera domstolarnas motiveringar. I uppsatsens rättsfallsanalys identifieras ett antal tendenser bland rättsfallen. Bl.a. diskuteras bevisläget i övrigt, omständigheterna vid genomförandet av förhörs- konfrontationer samt målsägandes självuppskattade säkerhet. Uppsatsen konstaterar att vissa av tendenserna är oroväckande medan vissa av dem är bra. Uppsatsen konstaterar slutligen att det i fråga om förhörskonfrontationer måste finnas en viss acceptans för felaktigheter. Det hänger ihop med beviskravet i Sverige och att det är omöjligt att skapa fullständig visshet om alla omständigheter vid ett brott. Ett sådant krav skulle begränsa möjligheterna till lagföring och hämma brottsbekämpningens genomslag. Riskavvägningen får avgöras av domstolarna i bevisvärderingen samtidigt som kunskapsutvecklingen på området får bidra till att belysa de risker som finns med förhörskonfrontationerna.

Identiferoai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-494084
Date January 2022
CreatorsBogren, Jonathan
PublisherUppsala universitet, Juridiska institutionen
Source SetsDiVA Archive at Upsalla University
LanguageSwedish
Detected LanguageSwedish
TypeStudent thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text
Formatapplication/pdf
Rightsinfo:eu-repo/semantics/openAccess

Page generated in 0.0025 seconds