Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion? Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant. Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-8042 |
| Date | January 2007 |
| Creators | Torsdotter, Marika |
| Publisher | Uppsala universitet, Nationalekonomiska institutionen, Uppsala : Nationalekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Spanish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.002 seconds