Denna uppsats har till syfte att utreda möjliga förändringar av plan- och bygglagen för att reducera handläggningstider för plan- och bygglovsärenden. Vi vill även undersöka möjligheten att kan förutsebarheten gällande det allmännas skadeståndsansvar, speciellt för en byggnadsnämnd och dess verksamhet. En reform av plan- och bygglagen, liknande § 34 Baugesetzbuch, som innebär att krav på detaljplan i vissa fall slopas vid utfärdande av bygglov är enligt oss intressant att utreda. Uppsatsen syftar till att utreda vilka möjliga konsekvenser en reformering av den svenska plan- och bygglagen kan få på plan- och byggprocesser. Det är en kommunal angelägenhet att planera markanvändning och framtida bebyggelse. Kommunal planering sker genom översikts- och detaljplan. Översiktsplanen syftar till att ge kommunen en helhetsbild hur kommunens geografiska område ska disponeras. När enskilda personer söker bygglov för en åtgärd, ska i de flesta fall även en detaljplan utformas för området där åtgärden ämnas att genomföras. Detaljplanen, till skillnad från översiktsplanen, är den plan som kan ge den enskilde personen byggrätt. Planprocessen är i dagsläget mycket tidskrävande med generösa överklagandemöjligheter som fördröjer byggnationstiden i Sverige. Metoden vi använder är en klassisk juridisk metod. Vi studerar även den tyska plan- och bygglagstiftningen för att se vilka delar som skulle kunna implementeras i plan- och bygglagen och vilka möjliga konsekvenser detta skulle få för enskilda personer och det allmänna. Vi studerar lagstiftning, förarbeten, praxis och doktrin som berör planprocessen. Att ta bort detaljplanekravet i vissa områden, föra in byggrätt i översiktsplanen, minska sakägarkretsen samt införa avgifter för överklagan av bygglovsbeslut skapar enligt oss, förutsättningar för en snabbare handläggningsprocess från det allmänna. Byggrätter i översiktsplanen är vårt största bidrag till en möjlig reformering av plan- och bygglagen. Vår studie visar vilka konsekvenser en reformering av plan- och bygglagen kan få för samhället och på vilket sätt rättssäkerheten kan påverkas. De slutsatser arbetet lett fram till är främst att de konsekvenser vi framlagt som möjliga av en eventuell reform inte är fakta, det är endast kvalificerade antaganden baserat på hur den tyska lagen tolkas i plan- och byggförfarandet. Med det sagt vill vi dock inte förringa våra sluts eftersom en förändring av plan- och bygglagen, enligt oss är nödvändig för att effektivisera planprocessen i Sverige samt öka förutsebarheten för det allmännas skadeståndsansvar i plan- och bygglovsprocessen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-129817 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Selander, Erik, Blomdahl, Eric |
| Publisher | Linköpings universitet, Affärsrätt, Linköpings universitet, Affärsrätt |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds