Hur myndigheter kommunicerar under kristider spelar en avgörande roll för hur både samhälle och näringsliv hanterar en kris. Denna deskriptiva studie undersöker hur Folkhälsomyndigheten kommunicerat under två pandemier, Covid-19 och Ebola, för att beskriva hur en svensk myndighet kommunikativt hanterat allvarliga kriser. Studien har tillämpat en kvantitativ innehållsanalys för att granska en större mängd publikationer och mäta teoretiskt intressanta egenskaper i Folkhälsomyndighetens kommunikation. För att fylla vad vi menar är en forskningslucka, den kvantitativa retorikanalysen, har operationaliseringar av centrala retoriska begrepp gjorts. Två urval har gjorts från Folkhälsomyndighetens nyhetsarkiv; ett totalurval av Ebola-publikationer (N=12) och ett slumpmässigt urval av Covid-19-publikationer (n=83), vilket sammantaget resulterade i 95 analysenheter. Dataanalys av publikationerna genomfördes i dataanalysprogrammet SPSS. Vår studie fann att Folkhälsomyndighetens riskkommunikation var dynamisk och anpassades utefter hur allvarlig en kris var och hur den utvecklades. Exempelvis manifesterade myndigheten risker när utvecklingen av Covid-19 var oroväckande och tvärtom, när pandemin var mindre allvarlig under sommarmånaderna. Myndigheten axlar huvudsakligen en rådgivande roll i kristider, i närmare 9 av 10 fall framkommer en eller flera uppmaningar om hur samhället bör förhålla sig till Covid-19. Vidare visar analysen att myndigheten vilade sin argumentation på sakliga eller statistiska bevis (ex. dokument eller forskningsrapporter) i mer än 70 procent av fallen, vilket tyder på ett rationellt övertygande. Studien visar prov på hur en kvantitativ retorikanalys kan genomföras och fyller därmed en forskningslucka. Vidare diskuteras vilka för- och nackdelar som uppstår när teoretiska begrepp omvandlas (operationaliseras) till mätbara variabler. / How authorities communicate during times of crisis plays a crucial part in how society and commerce manages a crisis. This descriptive analysis examines how the Swedish public health authority Folkhälsomyndigheten has communicated during two pandemics, Covid-19 and Ebola, in goal of depicturing how a Swedish government agency has communicated whilst handling a serious risk to public health. The study has applied a quantitative content analysis to examine a large number of publications and measure theoretically interesting properties in Folkhälsomyndigheten’s communication. Central rhetorical concepts have been operationalized and measured in order to fill what we perceive to be a research method gap, the quantitative rhetorical analysis. Two samples have been drawn from Folkhälsomyndigheten’s news archive; a complete sample of Ebola publications (N=12), and a sample of Covid-19 publications (n=83), resulting in a total of 95 units. The data analysis of the publications was performed using the data analysis program SPSS. Our study found that Folkhälsomyndigheten’s risk communication was dynamic and adapted to how severe a crisis was and how it developed. For example, the agency manifested the risks when Covid-19’s development was alarming, and the other way around when the development was less alarming during summer months. The agency primarily holds an advisory role in times of crisis; in almost 9 out of 10 cases one or more appeals or guidelines to the general public is apparent, on how society should adapt to Covid-19. Furthermore, our analysis shows that the agency bases their arguments on facts and statistics evidence (e.g. documentation or research reports) in more than 70 percent of the cases. Which suggests a rational persuasion tactic. The study exemplifies how a quantitative rhetorical analysis can be executed, and thus fills a research gap. In addition, the study discusses the pros and cons of converting (operationalizing) theoretical concepts to measurable variables.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hj-51942 |
| Date | January 2020 |
| Creators | Jacobs, Fabian, Levinson, Alexander |
| Publisher | Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap, Jönköping University, HLK, Medie- och kommunikationsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds