In the field of sociology there is an established idea that risk has importance for identity-building, and existing research shows that risk is a part of transitioning into adulthood. The Covid-19 pandemic has, on the one hand, introduced new risks for young people to consider, and on the other restrictions aiming to prevent the spread of infection. The restrictions have to a varying degree, limited us in everyday life, and constructed new norms which may have influenced youth’s identity-building. This qualitative study aims to examine young people's experience of risk and how those and other experiences during pandemic have affected their identity-building. The results show that youths' understanding of risk was informed by their unique context. Further, the study establishes that young people’s disciplinary attitudes and actions reflected those on the institutional level, whilst other risk behaviour was dependent on the context of the action. Young people have also revealed a level of flexibility and adaptation which enabled them to maintain social practices important for identity-building. Through the integration of feelings of loss and gratitude, establishment of a new everyday life, and wider perspectives on life, young people maintained the feeling of ontological security. Further research should examine how experiences of risk during the pandemic may have long term effects on identity-building, and the possible need for supportive interventions. / Betydelse av risk för identitetsskapande har under lång tid varit ett etablerat forskningsfält där tidigare studier fastslår att risk är en viktig del i ungas vuxenblivande. Coronapandemin introducerade dels en ny risk för unga att förhålla sig till, dels olika former av restriktioner för att minska smittspridning. Dessa begränsade oss i det vardagliga livet samt etablerade nya normer som möjligtvis påverkat människors identitetsskapande, inte minst de ungas. Syftet med denna kvalitativa studie var att genom semistrukturerade intervjuer undersöka ungas upplevelser i förhållande till risk och hur dessa och andra upplevelser under pandemin har påverkat ungas identitetsskapande. Resultatet visar att de ungas förhållande till risk präglades av deras unika situation och kontext. Disciplinering mot sig själv och andra speglade de institutionella riskuppfattningarna, däremot kunde riskbeteendet vara kontextdrivet. När det gäller ungas identitetsskapande visar resultatet på en anpassningsbarhet som till viss del möjliggjort för unga att fortsätta utöva för dem viktiga sociala praktiker. De skapade också ontologisk trygghet genom att integrera upplevelser av både förlust och tacksamhet, skapa en ny vardag och sätta in sin egen livsberättelse i ett större narrativ. Vidare forskning kan med fördel undersöka hur ungas upplevelser i förhållande till risk under pandemin har påverkat deras identitetsskapande på längre sikt för att upptäcka eventuella behov av stödinsatser.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:oru-100374 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Agamalova, Medeya, Bergström, Marie-Louise |
| Publisher | Örebro universitet, Institutionen för humaniora, utbildnings- och samhällsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0022 seconds