Med anledning av den förändrade säkerhetsmiljön i Europa startade en process som syftade till att öka samarbetet inom säkerhets- och försvarsområdet inom EU. Detta försvarssamarbete kallas det Permanenta strukturerade samarbetet (Pesco) och innebär ett mer upptrappat och konkret militärt samarbete än tidigare inom EU. Genom ett medlemskap i Pesco förbinder sig medlemmarna till att mer intensivt utveckla sin egen försvarskapacitet inom forskning och anskaffning av försvarsmateriel, men även att uppbringa och bibehålla en stark försvarsbudget. Vidare ska även medlemstater bidra med stridsgrupper i beredskap för insatser inom EU:s ram. Hur kan vi förstå logiken i att Sverige ingår med i ett mer bindande försvarssamarbete som Pesco. Syftet med denna studie är att identifiera bakomliggande drivkrafter för att förstå varför Sverige beslutade att ingå i Pesco. Denna fallstudie har nyttjat ett teoretiskt perspektiv som utgått ifrån Graham Allisons konceptuella modeller för att identifiera dessa bakomliggande drivkrafter. Genom en kvalitativ textanalys studeras materialet i denna fallstudie bestående av regeringens proposition gällande deltagande i Pesco, Försvarsutskottets betänkande gällande Pesco och förvarspolitisk inriktning 2016-2020. För att komplettera textmaterialet har även mailintervjuer genomförts med strategiskt utvalda informanter i form av riksdagsledamöter och stabsofficerare i Försvarsmakten. Studiens slutsatser påvisar att de bakomliggande drivkrafterna för beslutet var flera. Den främsta drivkraften var att Sverige sedan tidigare ratificerat EU:s solidaritetsklausul och uttalat en solidaritetsförklaring gentemot övriga medlemstater i EU. Genom att ingå i Pesco förväntas det öka Sveriges trovärdighet som medlemsstat i EU. En ytterligare drivkraft var att ingå i Pesco i ett tidigt skede i syfte att forma samarbetet och ha inflytande i den riktning som Sverige anser var förenliga med militär alliansfrihet, samt att fortsatt driva den mellanstatliga prägel som samarbetet nu innehar. En drivkraft var också att bygga upp det nationella försvaret, öka den operativa förmågan och stärka totalförsvaret genom försvarssamarbetet. En majoritet av Riksdagens partier var överens om Sveriges ingående i Pesco, detta på grund av tidigare beslutad Försvarsinriktningsperiod 2016-2020 som också var en bärande drivkraft till varför Sverige valde att ingå i Pesco. / In response to the changing security environment in Europe a process started aimed at increasing cooperation in the security and defence area within the EU. This defence cooperation is called the Permanent structured cooperation (Pesco) and means a more gradual and substantial military cooperation than before in the EU. Through a membership in Pesco, the members commit to more intensively develop of its own defence capabilities in research and acquisition of defence equipment, but also to obtain and maintain a strong defence budget. In addition, the member states should also contribute with battle groups ready for military missions within the framework of the EU. How can we understand the logic of Sweden joining more binding defence cooperation like Pesco. The purpose of this study is to identify the underlying driving forces to understand why Sweden decided to join Pesco. This case study uses a theoretical perspective based on Graham Allison's conceptual models to achieve this purpose. Through a qualitative text analysis, the data that is studied in this case study consisting of Swedish government proposition and Defence committee report regarding Pesco and Defence bill 2016-2020. In order to widen the study, mail interviews were conducted with strategically selected informants. Those were members of the Swedish parliament and staff officers in the Swedish Armed Forces. The study concludes that the underlying driving forces for the decision were several. The main driving force was that Sweden previously ratified the EU solidarity clause and stated a declaration of solidarity in relation to other member states of the EU. By joining Pesco is also expected to boost Sweden's credibility as a member state of the EU. An additional driving force was to join Pesco at an early stage in order to forge cooperation and have influence in the direction in which Sweden considers compatible with own military nonalignment, and also to continue to drive the intergovernmental nature that Pesco now holds. An additional driving force was also building up the national defence, increase the operational capacity and strengthen the armed forces through the defence cooperation. A majority of the parliamentary parties agreed on joining Pesco because of the previously decided defence bill 2016-2020, which also considers as a driving force for why Sweden chose to join Pesco.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-39842 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Walldén, Dean, Woxö, Martin |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap, Högskolan i Halmstad, Akademin för ekonomi, teknik och naturvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0034 seconds