Bakgrund: Musikaliska grundelement formas redan i mammans mage och finns bevarat hos oss ända in på ålderns höst. Samma element har visat sig bevaras hos personer med demenssjukdom. Demenssjukdom drabbar en allt större del av befolkningen vilket innebär att kunskap och evidens om sjukdomen bör tillämpas i praktiken för att underlätta omvårdnaden av dessa personer. Syfte: Syftet är att undersöka hur musik i den dagliga vårdmiljön påverkar personer med demenssjukdom Metod: En litteraturöversikt bestående av tio vetenskapliga artiklar genomfördes, där åtta av studierna var av kvantitativ och två kvalitativ ansats. Litteraturöversiktens resultat diskuteras och knyts an till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Resultat: Resultatet visar att olika typer av musikinterventioner påverkar personer med demenssjukdom på ett positivt sätt. Uttryck som fysisk och verbal agitation minskade, framförallt vid måltiderna vilket resulterade i ett ökat kaloriintag. Interaktionen mellan vårdare och personer med demenssjukdom förbättrades också vid omvårdnadssituationer. Musiken bidrog generellt till ökad social interaktion och till ett ökat välbefinnande. Diskussion: Resultatet diskuteras i förhållande till Katie Erikssons teori om sjukdomslidande och vårdlidande samt konsensusbegreppet vårdande. Att leva med en demensdiagnos och vårdas på särskilt boende kan innebära både sjukdomslidande och vårdlidande. Musiken kan påverka vårdandet av personer med demenssjukdom genom ett ökat deltagande i omvårdnaden samt lindra sjukdomens symptom. / Background: Musical elements are formed already in the mother's womb and preserves with us all the way into old age. The same capability has proven to be preserved in people with dementia. Dementia affects an increasing part of the population, which means that knowledge and evidence about the condition should be applied in practice in order to facilitate the care of these people. Aim: The aim of this literature overview is to explore how music in the daily care environment affects people with dementia. Method: This literature overview based on ten scientific articles where eight of the studies have quantitative and two qualitative approaches. The result of the literature overview is discussed and related to Katie Eriksson's theory of suffering and consensus concept of caring. Results: The result shows that different types of music interventions affect people with dementia in a positive way. Expressions such as physical and verbal agitation decreased at mealtime, which resulted in increased calorie intake. The interaction between caregivers and people with dementia improved during caring situations. The music generally contributed to increased social interaction and increased well-being. Discussion: The results are discussed in relation to Katie Eriksson's theory of suffering and the concept of caring. To have dementia and live in a nursing home can mean suffering in many ways, both suffering from the disease and the care related suffering. Music can affect the caring of people with dementia by increased participation in the daily caring routines and alleviate symptoms of the disease.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:esh-5359 |
| Date | January 2016 |
| Creators | Edmark, Mathilda, Lapina, Baiba |
| Publisher | Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap, Ersta Sköndal högskola, Institutionen för vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0019 seconds