Bakgrund: Kvinnor som utsatts för våld i nära relationer är ett globalt folkhälsoproblem och strider mot de mänskliga rättigheterna. Konsekvenserna av våldet innebär ett liv i rädsla, skam och lidande. Detta leder ofta till att kvinnorna söker vård först vid akut skada. Vanligare är dock att söka vård för indirekta skador och följdsjukdomar vilket ofta leder till att vårdgivare missar att identifiera våldet. Syfte: Att beskriva kvinnor som utsatts för våld i nära relationer och deras upplevelse av mötet med vårdpersonal. Metod: Litteraturstudie baserad på 14 kvalitativa artiklar vilka granskades och fyra teman identifierades: Bemötande, Att bli sedd och hörd, Tillit och Skam. Resultat: Kvinnor som utsatts för relationsvåld upplevde vårdpersonal som stressad och oförstående. Vidare var avskild kommunikation en viktig del i mötet och kvinnorna önskade få frågan om våld i hemmet ställd. Mötet med vårdpersonal kunde även bidra till att förstärka upplevelsen av skam och skuld. Slutsats: Vårdpersonal bör uppmärksamma bemötandet av kvinnor och se bakom yttre symtom för att kunna identifiera relationsvåld. Frågan om våld måste ställas regelbundet och på ett respektfullt sätt. Det är nödvändigt att samtal sker avskilt från kvinnans man och omgivning. Information bör finnas tillgänglig i miljö där patienter vistas. Klinisk betydelse: Resultatet i denna studie visar att vårdpersonal med små medel kan förbättra mötet med kvinnor som utsatts för våld i nära relation. Ytterligare kunskap är nödvändig och specialiserad vårdpersonal bör finnas för att kunna tillgodose denna patientgrupps specifika omvårdnadsbehov. Nationella riktlinjer borde framarbetas och vårdprogram följas. / Background: Women subjected to intimate partner violence is both a global health issue and a violation of basic human rights. The result of the violence is a life of fear, shame, and suffering. Consequently, these women do not seek healthcare until acute injuries occur. More common is to seek care for indirect injuries or associated illnesses, which frequently leads to a misdiagnosis of the violence. Aim: The aim of this study was to describe how women who have been subjected to domestic violence experience the interactions with their caregivers. Method: A literature review based on fourteen qualitative articles that have been closely studied and four main themes were identified: Interaction, To be seen and heard, Trust and Shame. Result: Women who have been subjected to domestic violence experienced care givers as stressed and lacking in understanding. Private conversation was an important part of the interaction and the women wished to be asked about domestic violence. However, the interaction with care givers could potentially enhance the feeling of shame and guilt. Conclusion: Care givers need to be perceptive in their interactions with the women in order to see beyond superficial symptoms and identify domestic violence. Questions about violence should be asked respectfully and on a regular basis. It is also essential that these questions are asked separately, not in the presence of the spouse or in public. Information should be available in patient environment. Clinical implication: The result of this study shows that care givers can improve their interaction with women subjected to domestic violence by small means. Further knowledge is necessary and specialized staff are required to provide for this group's specific care needs. National guidelines should be created and care programs should be followed.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:rkh-253 |
| Date | January 2012 |
| Creators | Larsson, Josefin, Qvarforth, Sandra |
| Publisher | Röda Korsets Högskola, Röda Korsets Högskola |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0028 seconds