Introduktion: När en människa inte längre kan bli läkt från sin sjukdom går vården från botande till lindrande och benämns palliativ vård. I Sverige utgår den palliativa vården från fyra hörnstenar; kommunikation och relationer, symtomlindring, stöd till de närstående och multiprofessionellt samarbete. Såväl patientens som dennes närståendes behov behöver tillgodoses för att personcentrerad vård ska fungera, vilket ställer krav på sjuksköterskan att ha god insyn om hur det är att vara närstående till en person som vårdas palliativt. Syfte: Studiens syfte var att beskriva upplevelser av att vara närstående till en person som vårdas palliativt. Metod: Studien genomfördes med deskriptiv design och hade en litteraturöversikt som metod där data från tolv kvalitativa studier analyserades. Valda artiklar kvalitetsgranskades med hjälp av SBU:s granskningsmall. Resultat: Av studiens resultat framkom tre kategorier: upplevelse av förtroende och bristande förtroende för vården, upplevelse av trygghet och otrygghet samt upplevelse av obalans i den närståendes liv. Studiens huvudsakliga fynd var att närstående upplevde ett stort ansvar för patienten samt att de upplevde ett behov av stöd vilket kunde uppfyllas i form av kunskap, anpassad vårdmiljö och goda relationer till vårdpersonalen. Slutsats: Till framtida studier rekommenderas att undersöka hur sjuksköterskan kan underlätta för de närstående till patienter som får palliativ vård samt undersöka vilka behov som behöver tillgodoses i olika vårdmiljöer, i syfte att förbättra hälsa och förebygga ohälsa. / Introduction: When a person no longer can be cured, care moves from being curative to being palliative. In Sweden, palliative care is based on four cornerstones: communication and relationships, symptom control, support for the relatives and multi-professional teamwork. In accordance with the principles for patient-centered care, both patients and relatives' needs must be fulfilled. This put demands on nurses to understand what it is like to be family or a friend of a person who receives palliative care. Purpose: The purpose of this study was to investigate relatives’ experiences of palliative care. Method: A literature review with a descriptive design was used. Data was collected from twelve qualitative studies. The articles’ quality was assessed with a review template. Results: The analysis resulted in three main categories: experiences of trust and distrust, experiences of security and insecurity, and experiences of imbalance in life. The main findings signify that close relatives can perceive great responsibility for their loved ones, meaning they need support. Knowledge, a suitable care environment and good relationships with the health care staff are keys for support. Conclusion: With the aim of improving health and preventing illness, future studies should investigate how nurses can facilitate the situation for relatives of patients receiving palliative care, and which needs need to be met in different care environments.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-490999 |
| Date | January 2022 |
| Creators | Löfkvist, Johanna, Storm Edholm, Moa |
| Publisher | Uppsala universitet, Institutionen för folkhälso- och vårdvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds