Det urbana betraktas ofta som en norm, studien syftar till att lägga ett fokus mot landsbygden och studera berättelser från de som flyttar från stad till land. Där studien baseras på att undersöka flyttmotiv i kontext till migrantens liv före och efter flytten. Studien har ämnat att besvara vad det är som påverkar upplevelser av platser före- och efter flytt, vilka motiv som kan påverka personer att vilja flytta samt vad som kännetecknar den som flyttar till landsbygden. Den tidigare forskningen i studien bygger huvudsakligen på en bred genomgång av migrationsforskning. Forskning som behandlar ämnet migration har försökt förstå vilka faktorer som påverkar människors val att flytta. Studien utgår från ett humanistiskt perspektiv då vi vill komma åt informanternas berättelser och upplevelser av både den gamla och nya platsen. Där studien genomförts med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes i Värmland som är studiens geografiska avgränsning och informanterna kommer från fyra olika landsbygdskommuner. Sammantaget genomfördes tio intervjuer med tolv informanter. Empirin är baserad på de tre teman som ingick i intervjuguiden - bakgrund och erfarenheter, motivet och platsen. Detta för att komma åt informanterna berättelser om varför de flyttat samt hur de upplevt/upplever den gamla och den nya platsen. I diskussionsdelen sammanvävs empirin med den tidigare forskningen. Där framkommer skilda motiv till flytt samt berättelser om hur informanterna upplever det urbana och landsbygden före och efter flytt. Studiens slutsats uttrycker, övergripande, informanternas upplevelser av en bättre vardag på landsbygden med mer livskvalite såsom lägre levnadsrytm, mindre stress och större närhet till natur. Det lyfts fram hur det kan tolkas att den urbana miljön bidrar till en undanträngningseffekt och hur landsbygden som plats är socialt annorlunda jämfört med staden. Där landsbygden ses som mer välkomnande och med mer spontant umgänge. / The urban area is seen as the norm today, this study aims to focus on the countryside and study the stories from those who move from the city to the countryside. Where the study is based on examining moving motives in context to the migrant's life before and after the move. The study is intended to answer what is affecting experiences of places before and after moving, which motives can affect people wanting to move and what characterizes the person who moves to the countryside. The previous research in this study is mainly based on a broad review of migration research. Research that deals with the subject of migration has tried to understand which factors affect people's choices to move. The study starts from a humanistic perspective as we want to access the informants' stories and experiences of both the old and the new place. Where the study was conducted with a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The interviews were conducted in Värmland which is the study's geographical delimitation and the informants come from four different rural municipalities. Overall, ten interviews were conducted with twelve informants.The empirical data is based on the three themes that were included in the interview guide - background and experiences, motive and place. This is to access the informants' stories about why they moved and how they experienced/experiencing the old and the new place. In the discussion section, the empirical data is interwoven with the previous research. Where there are different motives for moving and stories about how the informants experience the urban and rural areas before and after the move. The study's conclusion expresses, overall, the informants' experiences of a better everyday life in the countryside with more quality of life such as lower life rhythm, less stress and greater proximity to nature. It is emphasized how it can be interpreted that the urban environment contributes to a displacement effect and how the rural as a place is socially different from the city. Where the countryside is seen as more welcoming and with more spontaneous interactions.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-72798 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Johansson, emanuel, Wikström, Petter |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013), Karlstads universitet, Institutionen för geografi, medier och kommunikation (from 2013) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf, application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess, info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0031 seconds