Urbanization has for a long period of time been the dominant movement of migration in industrialized countries and still is to this day. Because of this many rural areas are faced with depopulation and the closure of local amenities. When a rural school in the northern parts of Swedish Gotland was threatened with closure a project was launched where people could come and try out living at Gotland, as a way to attract people to move to the rural areas of Gotland.  This study aims to investigate if such initiatives are a successful way to increase migration to rural areas, by examining the characteristics of the projects participants, what their motives were for moving and staying at Gotland and how they experienced the availability of local amenities. The results show that participants who moved with children had a slight tendency to be higher educated, younger and from bigger cities than those who moved without children. Participants with children tended to move because they wanted a rural, safer and calmer lifestyle for them and their children whereas people without children mainly moved because of job opportunities, mostly in creative professions. The majority of people claimed they stayed because of the kindness and openness of the locals and that they felt at home in Gotland. Most also claimed that having attained the lifestyle change they had been searching for and the proximity to nature were reasons for why they chose to stay. How people experienced the availability of amenities varied greatly amongst the participants and no clear pattern could be seen.

No description available.

No description available.

De senaste åren har en nationell ödehusrörelse vuxit fram i Sverige. Många initiativ går att spåra till Facebook-gruppen Jag räddade ett ödehus! med drygt 20 000 medlemmar. En rörelse där kärleken till landsbygden och miljön är påtaglig. Ödehusrörelsens framgång och det ökande intresset för ett miljövänligt liv på landet kan sägas motverka den destruktiva utvecklingen med avfolkning på landsbygden. Därför är syftet med den här studien att undersöka hur ödehusen kan omvändas till en resurs och således driva på en viss kontraurbanisering. Kontraurbanisering ses som något positivt som kan leda till en mer geografiskt jämställd välfärd. Uppsatsens studieområde är Skellefteå kommun, men använder ett kombinerat mikro- och makroperspektiv och därför kan delar av studien förhoppningsvis även vara applicerbar på andra områden. Studiens metod är uteslutande kvalitativ och utgörs främst av en intervjustudie med två “husräddare”, en mäklare som specialiserat sig på landsbygden i Norra Västerbotten samt två kommunala representanter. Resultatet indikerar en landsbygdsutveckling där ödehusen kommer att utgöra en ny form av resurs och med det nya möjligheter, om än mycket är beroende av en fortsatt kunskapsspridning.

När staden expanderar kan utvecklingen i många områden av olika skäl bortprioriteras (Saltzman 2009). Kommuner kännetecknas av en ojämn fördelning av resurser och uppmärksamhet (Mariestad 2018). Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur kranorter i kommunerna Karlstad, Växjö och Gävle utvecklats vad gäller invånartal över tid och förklaringar till detta. Studien syftar också till att studera hur kommunerna ser på framtiden för orter av denna typ och vilka eventuella skillnader i detta som förekommer dem emellan. De kransorter som har valts är Molkom, Vålberg, Forsbacka, Bergby, Lammhult och Braås. Undersökningens syfte har resulterat i kommande frågeställningar; Hur har befolkningsutvecklingen i kransorterna sett ut i de studerade kommunerna och vilka förklarande orsaker kan hittas? Hur planerar de studerade kommunerna för utvecklingen i sina respektive kransorter? och Vilka likheter och skillnader finns det i hur de studerade kommunerna ser på utvecklingen i sina respektive kransorter?  De teorier som har varit till grund för denna uppsats som stått i relation till syftet har varit kommunblocksreformen, centralortsteorin, urbanisering, kontraurbanisering, peri-urbanitet samt utveckling av kransorter. För att besvara uppsatsens frågeställningar och syfte har uppsatsens forskningsdesign bestått av en flerfallsstudie. För insamling av data har det valts metoderna dokumentstudier samt kvantitativ datainsamling. En kvalitativ innehållsanalys har använts för att kunna bearbeta och analysera insamlade data vilket har endast använts på data från de dokument som har studerats. Studien visade på att det finns en varierande befolkningsutveckling i kransorterna samtidigt som Karlstad, Gävle och Växjö har haft en konstant befolkningsökning. Faktorerna till befolkningsutvecklingen har varit kontraurbanisering samt urbanisering. Det studien har visat på är att utveckling av bostäder, centrummiljö och kommunikationer har varit viktiga punkter för kransorters utveckling. Närheten till vatten i form av sjö eller älv, grönområden samt rekreationsområden har varit något som har lyfts fram i samtliga kransorters utveckling med undantag för Vålberg. Slutsatsen med utvecklingen av kransorterna är att de befinner sig i en väntans landskap.

Bakgrunden till denna studie är intresset för ödehusens plats på landsbygden ochutvecklingsmöjligheten husen frambringar. Studiens syfte är att undersöka hur debatten omödehusens betydelse och påverkan på landsbygden, samt om identitetsskapandet som skerrunt dessa hus. Utgångspunkten är att se hur ödehusen framställs i tidningsartiklar för attfå syn på diskurser som sprids till allmänheten. Med hjälp av diskursanalytiska verktyganalyseras tidningsartiklar och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigare forskning föratt påvisa relevant resultat. Resultatet som framkommit i studien överensstämmer till vissdel med tidigare forskning, eftersom en del av tidigare forskningen publicerats under 1900-talet och samhället har utvecklats inom många områden sedan dess. Identitetsskapandetförstärks i analysen med både perspektivet identitet och osynlig påverkan, för att visa på hurviktigt bandet med människans identitet/kollektiva identitet är kopplad till ödehus/miljö.Ett framtidstema presenteras i analysen för att visa landsbygdens hopp om utveckling,överlevnad och framtid.

Denna studie undersöker kontraurbaniseringen till landsbygden i Sverige under pandemiåren i statistiska data men också vad som möjliggjorde inflyttningen genom att undersöka inflyttarnas motiveringar, med Leksand som en fallstudie. En sekundäranalys har genomförts av flyttningen från 1997–2022 i Sverige för att identifiera de landsbygdskommuner som har en positiv tillväxt under pandemiåren 2020–2022. En granskning av ålderskategorier och mönster har gjorts och det kan konstateras att det inte finns någon skillnad i inflyttningsmönster för varken Landsbygd med besöksnäring eller Leksands kommun mer än i absoluta tal. Studien bekräftar att kontraurbaniseringen gäller barnfamiljer men även familjer med ‘tömda bon’, ett resultat som skiljer sig något åt i Leksands fall, där äldre ålderskategorier finns representerade. De semistrukturerade intervjuerna med inflyttare till Leksand bekräftar att pandemin genom möjliggörandet av distansarbete påverkat inflyttningen. Miljön, i en vidare bemärkelse, anges som den huvudsakliga motiveringen till inflyttningen. De flesta respondenter har en anknytning till Leksand och flytten var enligt majoriteten ett resultat av en 'testperiod' i respondentens eget eller familjens fritidshus.

Det urbana betraktas ofta som en norm, studien syftar till att lägga ett fokus mot landsbygden och studera berättelser från de som flyttar från stad till land. Där studien baseras på att undersöka flyttmotiv i kontext till migrantens liv före och efter flytten. Studien har ämnat att besvara vad det är som påverkar upplevelser av platser före- och efter flytt, vilka motiv som kan påverka personer att vilja flytta samt vad som kännetecknar den som flyttar till landsbygden. Den tidigare forskningen i studien bygger huvudsakligen på en bred genomgång av migrationsforskning. Forskning som behandlar ämnet migration har försökt förstå vilka faktorer som påverkar människors val att flytta. Studien utgår från ett humanistiskt perspektiv då vi vill komma åt informanternas berättelser och upplevelser av både den gamla och nya platsen. Där studien genomförts med en kvalitativ metod bestående av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes i Värmland som är studiens geografiska avgränsning och informanterna kommer från fyra olika landsbygdskommuner. Sammantaget genomfördes tio intervjuer med tolv informanter. Empirin är baserad på de tre teman som ingick i intervjuguiden - bakgrund och erfarenheter, motivet och platsen. Detta för att komma åt informanterna berättelser om varför de flyttat samt hur de upplevt/upplever den gamla och den nya platsen. I diskussionsdelen sammanvävs empirin med den tidigare forskningen. Där framkommer skilda motiv till flytt samt berättelser om hur informanterna upplever det urbana och landsbygden före och efter flytt. Studiens slutsats uttrycker, övergripande, informanternas upplevelser av en bättre vardag på landsbygden med mer livskvalite såsom lägre levnadsrytm, mindre stress och större närhet till natur. Det lyfts fram hur det kan tolkas att den urbana miljön bidrar till en undanträngningseffekt och hur landsbygden som plats är socialt annorlunda jämfört med staden. Där landsbygden ses som mer välkomnande och med mer spontant umgänge. / The urban area is seen as the norm today, this study aims to focus on the countryside and study the stories from those who move from the city to the countryside. Where the study is based on examining moving motives in context to the migrant's life before and after the move. The study is intended to answer what is affecting experiences of places before and after moving, which motives can affect people wanting to move and what characterizes the person who moves to the countryside. The previous research in this study is mainly based on a broad review of migration research. Research that deals with the subject of migration has tried to understand which factors affect people's choices to move. The study starts from a humanistic perspective as we want to access the informants' stories and experiences of both the old and the new place. Where the study was conducted with a qualitative method consisting of semi-structured interviews. The interviews were conducted in Värmland which is the study's geographical delimitation and the informants come from four different rural municipalities. Overall, ten interviews were conducted with twelve informants.The empirical data is based on the three themes that were included in the interview guide - background and experiences, motive and place. This is to access the informants' stories about why they moved and how they experienced/experiencing the old and the new place. In the discussion section, the empirical data is interwoven with the previous research. Where there are different motives for moving and stories about how the informants experience the urban and rural areas before and after the move. The study's conclusion expresses, overall, the informants' experiences of a better everyday life in the countryside with more quality of life such as lower life rhythm, less stress and greater proximity to nature. It is emphasized how it can be interpreted that the urban environment contributes to a displacement effect and how the rural as a place is socially different from the city. Where the countryside is seen as more welcoming and with more spontaneous interactions.

A main trend of demographic change – urbanisation – has a quiet companion called counter-urbanisation which is designated to the migration of groups and individuals from urban to rural areas. Counter-urbanisation is valuable for the rural culture in decline as well as for contributing to solving the arising challenges of urban areas. However, the rural area of Sweden is large and finding a place to settle might be hard. Both migrants and authorities promoting this migration may have an interest in the mapping of preferable habitats in rural areas from a counter-urbanisation perspective. Therefore, this report investigates the possibilities of procuring a method for said rural mapping. Contemporary Swedish research is consulted for specific counter-urban migrants’ choices of where to migrate. The preferred places found in the study are analysed with the geographic information system software ArcGIS. Results show a method for mapping rural areas preferred by a hypothetical statistically compiled individual can be procured. / I skuggan av urbaniseringen pågår den trend vilken benämnts kontraurbanisering som betecknar migrationen av grupper och individer från tätort till glesbygd. Kontraurbaniseringen är välbehövlig för att bibehålla levande landsbygd och mildra tätortsproblematik. Men glesbygden är stor till ytan och potentiella platser att migrera till kan vara svåra att hitta, om de alls existerar. Både migrerande individer och grupper och samhällsansvariga organisationer kan därför ha nytta av en kartlagd glesbygd i kontraurbaniseringens perspektiv. Den här rapporten frågar sig därför om det går att utforma en metod för sådan kartläggning. Detaljerna ur kontraurbaniseringens perspektiv eftersöks i samtida svensk forskning på kontraurbanisering. De för kontraurbana migranter föredragna platser funna i undersökningen bearbetas genom rasteranalys i GIS-programmet ArcGIS. Resultaten visar att en metod kan utvecklas för kartläggning av föredragna platser av en statistiskt sannolik hypotetisk kontraurban migrant.

Denna studie undersöker fenomenet livsstilsmigration från stad till landsbygd i Sverige. Studien knyter samman tidigare forskning inom området kontraurbanisering och livsstilsmigration med särskilt fokus på Sverige. Vidare dras nytta av sociologiska teorier kring senmodernitet, livsstil, kapitalformer, stress och stresshantering samt teori kring rummet. Studien utnyttjar den hermeneutiska ansatsen för att svara på frågeställningen vilka motiv leder till att individer flyttar från stora städer till landsbygd. Studiens empiriska material består av fem djupintervjuer med individer som under senaste decenniet har flyttat från en storstad till en landsbygd. Avsikten med djupintervjuer var att förstå varför och hur individer fattar ett beslut om att flytta från en storstad till landsbygd, det vill säga vilka individuella och omgivande faktorer som hade betydelse för deras beslut. Studien syftar även på att få en detaljerad förklaring kring hur dessa individer upplever den moderna staden samt hur de upplever dagens landsbygd. Klyftan i individernas upplevelse av stadslivet som konnoteras med bl.a. överdriven konsumtion, högt tempo, ensamhet och otrygghet och upplevelse av lantlivet som kopplas ihop med bl.a. natur, frihet, äkthet och lugnet, beskriver anledningar till besluten av att välja landsbygd som en plats där man kan leva ett bättre, fylligare liv.