De senaste åren har en nationell ödehusrörelse vuxit fram i Sverige. Många initiativ går att spåra till Facebook-gruppen Jag räddade ett ödehus! med drygt 20 000 medlemmar. En rörelse där kärleken till landsbygden och miljön är påtaglig. Ödehusrörelsens framgång och det ökande intresset för ett miljövänligt liv på landet kan sägas motverka den destruktiva utvecklingen med avfolkning på landsbygden. Därför är syftet med den här studien att undersöka hur ödehusen kan omvändas till en resurs och således driva på en viss kontraurbanisering. Kontraurbanisering ses som något positivt som kan leda till en mer geografiskt jämställd välfärd. Uppsatsens studieområde är Skellefteå kommun, men använder ett kombinerat mikro- och makroperspektiv och därför kan delar av studien förhoppningsvis även vara applicerbar på andra områden. Studiens metod är uteslutande kvalitativ och utgörs främst av en intervjustudie med två “husräddare”, en mäklare som specialiserat sig på landsbygden i Norra Västerbotten samt två kommunala representanter. Resultatet indikerar en landsbygdsutveckling där ödehusen kommer att utgöra en ny form av resurs och med det nya möjligheter, om än mycket är beroende av en fortsatt kunskapsspridning.

Bakgrunden till denna studie är intresset för ödehusens plats på landsbygden ochutvecklingsmöjligheten husen frambringar. Studiens syfte är att undersöka hur debatten omödehusens betydelse och påverkan på landsbygden, samt om identitetsskapandet som skerrunt dessa hus. Utgångspunkten är att se hur ödehusen framställs i tidningsartiklar för attfå syn på diskurser som sprids till allmänheten. Med hjälp av diskursanalytiska verktyganalyseras tidningsartiklar och kopplas till teoretiska perspektiv och tidigare forskning föratt påvisa relevant resultat. Resultatet som framkommit i studien överensstämmer till vissdel med tidigare forskning, eftersom en del av tidigare forskningen publicerats under 1900-talet och samhället har utvecklats inom många områden sedan dess. Identitetsskapandetförstärks i analysen med både perspektivet identitet och osynlig påverkan, för att visa på hurviktigt bandet med människans identitet/kollektiva identitet är kopplad till ödehus/miljö.Ett framtidstema presenteras i analysen för att visa landsbygdens hopp om utveckling,överlevnad och framtid.

Författaren har arbetat för att ta fram en metod att identifiera potentiella ovårdade tomter ochförfallna hus. Denna metod ska kunna användas av kommuner som ett kostnadseffektivt verktyg attöversiktligt kartlägga ovårdade tomter och förfallna hus. Åtgärder som kommuner kan genomföra föratt hantera ärenden gällande ovårdade tomter eller byggnader med nedsatt funktion är bristfälligasett från PBL (Plan- och bygglag (2010:900)), något som resulterar i långa handläggningstider ochproblem vid delgivning av beslut. Där ärenden gått till beslut och åtgärder genomförts påfastighetsägarens bekostnad löper kommunen stor risk att få betala avgifterna, då Kronofogden oftafår problem att driva in skulderna. I samarbete med Ragunda kommun tog författaren fram en metodsom baseras på databaser och kommunens GIS program för att lätt markera på kartan fastighetersom passar in på valda kriterier. Ragundas metod jämfördes därefter mot två andra metoder medliknande syfte, en framtagen av Falkenbergs kommun och en av initiativet Sollefteås Ödehus.Metoderna kontrollerades därefter genom en fältkontroll utförd med checklista och en serie kriterierför att bedöma tillförlitligheten i metodernas resultat. Checklistan för fältkontroll togs också fram iarbetet med hjälp av medarberare hos Ragunda Kommun. Eftersom Ragundas metod fokuserade påbostadsområden innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde avgränsades de andra tvåmetoderna till detta för att kunna genomföra en konkret jämförelse, skillnader och likheter tas uppoch diskuteras med för och nackdelar både i analys genom en SWOT-analys och i diskussion. Ragundamed mer riktad användning av kriterier fick ett större antal missvisande träffar, där metoden gavutslag men kontroll i fält enligt checklista inte visade på ovårdat skick. Men i sin tur fångadeRagundas metod upp fler av de hus som enligt checklistan faktiskt var i ovårdat skick jämfört med deandra metoderna som jämfördes. Metoden som framtogs i samarbete med Ragunda kommun ansestjäna syftet att fånga upp och visuellt presentera potentiella ovårdade hus som finns inom dettillämpade området. Metoden måste dock anpassas om den ska användas utanförtillämpningsområdet bestämt av områdesbestämmande kriterier. Alternativt kan kommunentillämpa redan utvecklade metoder för större arealer, Falkenbergs metod som från start är utveckladför ett större område är ett bra alternativ. Gör man detta bör man dock beakta variationer mellankommunens område och Falkenberg för att få ett mer säkert resulat, där i se över användandet avkriterier. Falkenberg valde att inte använda kriteriet Fastighetsägare utanför kommun då mångajordbrukare ägde stora arealer, varpå hus kunde stå oanvända på dessa marker. Använde man detkriteriet riskerade man att missa dessa bostäder. Därmed bör kriterier som i Ragundas metodförkastats i.o.m användning innanför detaljplan och VA-verksamhetsområde ses över igen vidtillämpning utanför dessa. / <p>2021-06-23</p>

Buildings today account for 40% of total energy use in Europe. To reduce the development of climate change, it is necessary to reduce energy use in buildings. Sweden is bound by the European Union (EU) to improve energy efficiency in buildings. To reduce emissions and achieve the environmental goals that have been set, the approach to the built environment must be changed, such as using the material that is available. In this way, energy saving, and resource management can be considered as part of the solution to climate change. Reuse of materials can contribute to a circular economy based on extending life cycles and preserving environmental and economic values that are already extracted natural resources. That is, new material does not need to be produced and the used material does not need to be recycled. The energy that is utilized is already present in the existing materials and can thus promote the preservation of cultural-historical values. The work examines a functionalist kitchen in a former desolate house. The survey consists of various qualitative methods in the form of an interview with the owner of the surveyed house, literature studies in the form of previous research and Stockholm City Museum's tips and advice when renovating older kitchens. Measurement drawings of the kitchen in the examined house have been performed in Auto CAD LT as part of the thesis. The purpose of the work is to shed light on circular materials and increase the possibility of making energy-efficient older kitchens more energy-efficient by preserving materials. It is also to increase knowledge of using the materials in the buildings and to investigate what measures the owners have taken during the renovation of the kitchen. The aim of the study is to identify possible prudent energy efficiency measures that can be considered as resources for conservation, use and care for older buildings. The result must then be able to be sold in other similar kitchens, be helpful in decision-making of older kitchens with cultural-historical value and form the basis for future studies. The results show that the owners' renovation was carried out mainly for aesthetic reasons. But also, that the requirement for comfort and practical solutions were important. The owners had thoughts about the impact on the environment but that was not the driving factor during the renovation. The careful renovation carried out in the kitchen was mainly the preserving materials that were reused. The theoretical starting points for conservation and circular economy have both advantages and disadvantages that can be affected by the relationship to renovation. Measurement drawings add to the renovation with clarity about which materials can be preserved so that the kitchen can be reused and adapted to today's comfort requirements. / Byggnader står i dag för 40 % av den totala energianvändningen i Europa. För att minska utvecklingen av klimatförändringarna krävs det att energianvändningen i byggnader minskar. Sverige är genom Europeiska unionen (EU) bunden till att förbättra energieffektiviteten i byggnader. För att minska utsläppen och uppnå de miljömål som finns uppsatta måste förhållningssättet till den byggda miljön ändras, som att använda det material som är befintligt. På så vis kan energibesparing och resurshållning betraktas som en del av lösningen på klimatförändringarna. Återanvändning av material kan bidra till en cirkulär ekonomi som bygger på att förlänga livscyklerna och bevara miljömässiga och ekonomiska värden som redan är utvunna naturresurser. Det vill säga nytt material behöver inte produceras och det använda materialet behöver inte återvinnas. Energin som tas till vara på finns redan i de befintliga materialen och kan på så sätt främja bevarandet av kulturhistoriska värden. Arbetet undersöker ett funktionalistiskt kök i ett före detta ödehus. Undersökningen utgörs av olika kvalitativa metoder i form av intervju med ägaren till det undersökta huset, litteraturstudier i form av tidigare forskning samt Stockholm stadsmuseums tips och råd vid renovering av äldre kök. Uppmätnings- ritningar av köket i det undersökta huset har utförts i Auto CAD LT som en del av uppsatsen. Syftet med arbetet är att belysa cirkulära material och öka möjligheten till att energieffektivisera äldre kök genom att bevara material. Det är även att öka kunskapen om att ta till vara på de material som finns i byggnaderna och att undersöka vilka åtgärder ägarna har utfört under renoveringen av köket. Målet med undersökningen är att identifiera möjliga varsamma energieffektiviseringsåtgärder som kan anses som resurser för bevarande, användande och vårdande för äldre byggnader. Resultatet ska sedan kunna omsättas i andra liknande kök, vara till hjälp vid beslutsfattanden av äldre kök med kulturhistoriskt värde samt ligga till grund för kommande studier. Resultatet visar att ägarnas renovering utfördes främst av estetiska skäl. Men även att kravet på komfort och praktiska lösningar var viktiga. Ägarna hade tankar om påverkan av miljön men det var inte den drivande faktorn under renoveringen. Den varsamma renoveringen som utfördes i köket var främst de bevarande materialen som återanvändes. De teoretiska utgångspunkterna för bevarande och cirkulär ekonomi har båda för- och nackdelar som kan påverkas av förhållandet till renovering. Uppmätningsritningar tillför renoveringen med tydligheter kring vilka material som kan bevaras för att köket ska kunna återanvändas och anpassas till dagens komfortkrav.

Sweden's population is constantly growing and so are the larger cities. Meanwhile thousands of buildings in the countryside are unused and forgotten. Recent world events have resulted in more opportunities for remote work, enabling more freedom in choosing where to live.The aim of this study is to exemplify how the change of an abandoned building can contribute to social sustainability and development of rural areas. The suggestions presented in the report should be applicable in accordance with current regulations, such as Plan- och bygglagen. Therefore a presentation of relevant laws is included in the study.The exemplification in this study is presented in the form of a design for a repurposed school-building in a small society near Älmhult. The design allows the space to be used for public activities and greenery. This is in accordance with theories and answers from interviews, which were conducted with a selection of people relevant to the subject, regarding how to make rural areas more attractive.

In Sweden there are large differences between living in the city and the countryside. To make the countryside more attractive as a place of living, improvement is necessary in some regions. One such region is Skruv, a village that consists of a lot of deserted houses.  The purpose of the study is to improve the living conditions in this region. As a result, a design proposal has been created. In the creation of this study, both information gathered from field studies and interviews with subject relevant professionals has acted as a basis. This all surmised into a proposal with the old stationhouse as a central role. The proposal has a futuristic angle, as it expects there to be a functioning train stop, something which also increase the attractiveness of the region. In the proposal the chosen deserted houses consist of functions that are deemed desired by the inhabitants in Skruv.  Overall functions in a society are the same regardless of the geographical location. It’s important to look at a place specific conditions and resources to enable a favorable development.

The world population is increasing and so is the housing shortage. 62 percent of Sweden's municipalities report a housing shortage. At the same time about 280 000 buildings in Sweden are abandoned. The purpose of this study is to investigate how municipalities can work to create better conditions to repopulate the abandoned houses in rural areas. This study is based on Uppvidinge municipality, but could also be applied in other municipalities in Sweden. To achieve a good result, both a semi-structured interview study, a literature review and a field study were conducted. The methods were chosen to provide a deeper understanding of the work other municipalities already have done regarding deserted houses. The research resulted in a strategy plan that describes how municipalities can work to identify abandoned houses and make them habitable again. The results showed that the inventory of abandoned houses should focus on communication rather than technical inventory work. In order for municipalities to succeed in the work of repopulating abandoned houses, they need financial support from politics, good communication and cooperation with other actors in the society, but also a passion for rural development.