Genom en systematisk litteraturöversikt i kombination med en intervju är syftet med denna uppsats att försöka beskriva varför den sociala nätverksanalysen är lämplig i brottsutredningssammanhang samt hur den sociala nätverksanalysen används i brottsutredningar. Tanken är också att översikten ska kunna bidra till att se vilka möjligheter det finns att praktiskt utveckla metoden. Det finns en hel del forskning kring både social nätverksanalys (SNA) som metod och som teori och det används idag inom en mängd olika områden. Som teori handlar SNA om hur vi människor är sociala varelser som påverkar varandra i de tankar vi har och i de val som vi gör. Som metod är SNA istället olika matematiska uträkningar som kan användas för att beskriva mänskliga relationer. Inom kriminologin är SNA relativt nytt trots att brott i sig ofta är ett ”nätverksfenomen”. Flera kriminologiska teorier trycker också på betydelsen av att den egna brottsligheten har ett samband med de personer som vi umgås med. Resultatet visar att det finns klara fördelar med att använda sig av SNA i en brottsutredning, strukturer och nyckelpersoner kan identifieras, något som inte alltid hade kunnat ske utan teknikens hjälp. Den data som i utredningssammanhang används till nätverksanalyser är vanligtvis kvantitativa data, exempelvis telefontrafik. Olika typer av data kan ge väldigt olika resultat och blir det fel i datainsamling kan det sabotera för hela analysen. Det behövs mer teoretisk forskning kring SNA för att den som metod ska kunna appliceras på kriminologisk teori och på sikt även kunna användas bättre i utredningssammanhang. Ett stort problem med att forska om metoden är att den kvantitativa datan kan vara svår att få tag på, det finns därför väldigt lite litteratur om hur social nätverksanalys kan användas i brottsutredningar. / With a systematic literature review and an interview, the aim of this essay is to try to describe how the social network analysis (SNA) is used in criminal investigations. Hopefully, the essay can also help in pointing out why future research is needed and in what direction that research should go. As a theory, SNA focuses on man as a social being and how we affect each other in the way we think and act. As a method SNA is a number of mathematical computations that aims to explain relationships. There is a large amount of research about social network analysis, both as a theory and as a method but in the criminological field SNA is still relatively new. That is surprising as many criminological theories focuses on the importance of the people we engage with and our own delinquency. The result in this essay shows that there are many advantages with using SNA in a criminal investigation, structures and key-persons becomes more visible which sometimes is hard without technology. Different types of data can generate very different results and if something goes wrong in the collection of data it can sabotage the entire analysis. There is a need for more theoretical research on SNA so that it, as a method, can be applied to criminological theory and later to criminal investigations. There is a big problem when doing research about social networks, the access to network-data. It is very hard to collect and is usually only available to police-officers or other qualified groups. Therefore the amount of literature in the subject is limited.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-25489 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Molin, Sigrid |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för hälsa och samhälle (HS), Malmö högskola/Hälsa och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0139 seconds