Av de ekobrottsmisstankar som varje år lämnas till åklagare står revisorer för ungefär 1,4 procent. Detta anses vara remarkabelt med tanke på att revisorer är den externa part med mest insyn i ett bolags verksamhet. Tidigare forskning menar att den låga andelen rapporterade brott av revisorer kan förklaras av att revisorer är beroende av ett förhållande till sina klienter ur både ett socialt som ett affärsmässigt perspektiv. Det finns således incitament för revisorer att inte anmäla en brottsmisstänkt klient. Samtidigt som revisorer kritiserats för att stå sina klienter för nära är det lagstadgat att dessa ska vara oberoende gentemot klienterna, vilket innebär att de inte ska låta sitt omdöme påverkas av exempelvis en klientrelation samtidigt som revisorerna själva ska bestämma revisionens inriktning och omfattning. Oberoendet bör således utesluta en social och affärsmässig klientrelation. Det pågår dessutom ett arbete på revisionsbyråerna med att sprida professionens värderingar bland de anställda för att få dessa att anamma oberoendet. Studier visar dessutom att oberoendet står sig starkare hos partners än revisorer längre ner i byråhierarkin, vilket indikerar att även auktoriserade revisorer och revisorsassistenter uppvisar olika grad av oberoende. I denna uppsats utgår vi från revisorers anmälningsplikt enligt Aktiebolagslagens 9 kapitel och undersöker om revisorer är oberoende eller om de tenderar att prioritera klientrelationen. Även möjliga skillnader mellan auktoriserade revisorer och revisorsassistenter belyses. För att kunna besvara syftet används semistrukturerade intervjuer med revisorer från de fyra största revisionsbyråerna, det vill säga Deloitte, EY, KPMG och PWC. I studien finner vi inget stöd för att en klientrelation utesluter oberoendet men vi finner indikationer på att klientrelationen hotar oberoendet. Vidare finner vi ingenting som talar emot att klientrelationen är den primära anledningen till varför revisorer bortser från anmälningsplikten. Däremot finner vi fler faktorer som kan förklara varför revisorer agerar som de gör vid misstänkt brottslighet och dessa är den straffrättsliga kompetensen, disciplinära åtgärder från Föreningen för Auktoriserade Revisorer och Revisorsnämnden, viljan att bli partner samt okunskapen kring revisionsbyråernas interna rutiner för hantering av misstänkt brottslighet. Studien indikerar vidare att revisorerna är oberoende men i olika grad, vilket även teorin antyder. De auktoriserade revisorerna tycks sätta oberoendet framför klientrelationen medan studien indikerar att revisorsassistenterna ser klientrelationen som primär.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:uu-243255 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Lund, Victor, Karavelatzis, Adam |
| Publisher | Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen, Uppsala universitet, Företagsekonomiska institutionen |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0011 seconds