Syfte: Syftet med studien är att utföra en metodutveckling där individuella skenor framställs för att möjliggöra en standardiserad mätning av plackansamling på titanfixturers ytor samtidigt som det ska ge möjlighet för att bibehålla god munhygien. Material och metod: Sjuttio titanfixturer ytbehandlades på tre sätt: sandblästring, etsning och implantoplastik. Studien involverade elva deltagare och det framställdes elva gipsmodeller utifrån avtryck. Tolv individuella skenor utformades med modelleringsvax med hänsyn till varje deltagares bettförhållanden. Kallpolymeriserad ortokryl användes vid framställning av skenor och cylindrar. Totalt framställdes sjuttio cylindrar, där två öppningar skapades. För vardera individuella skena innefattades sex fixturer, en från varje behandlingsmetod. Fixturerna placerades enligt en randomisera mall som innefattade sex olika variationer. Den tolfte skenan utgick inte ifrån mallen utan där placerades fyra fixturer, två av implantoplastik, en etsad och en blästrad. Skenorna lämnades ut till de frivilliga deltagarna och användes under tre dygn. Resultat: Metodutvecklingen för att mäta plackansamling på olika ytbehandlade fixturer med hjälp av individuella skenor i förhållande till god munhygien, gick att genomföra. Resultaten visade att den råa ytan efter sandblästring hade högst plackansamling (0,604 mm), medan implantoplastik hade lägst plackansamling (0,342 mm). Slutsats: Inom ramen för föreliggande studie kan följande slutsats dras: Genom framställning av individuella skenor är det möjligt att mäta plackansamlingen på etsade, blästrade och implantoplastik-ytbehandlade titanfixturer. Resultaten uppvisar även en tydlig indikation på att passform och komfort är en viktig faktor för deltagarnas medverkan. / Purpose: The purpose of this study is to perform a method development where individual splints are produce to enable a standardized measurements of plaque accumulation on the surfaces of titanium fixtures, while allowing to maintain good oral hygiene. Material and method: Seventy titanium fixtures were surface-treated in three ways; sandblasting, etching, and implantoplasty. The study involved eleven participants, and eleven gypsum models were created. Twelve individual splints were designed using modeling wax, taking into consideration each participant's occlusal conditions. Cold-polymerized orthocryl was used to fabricate the splints and cylinder. A total of seventy cylinders were prepared, each with two openings. Each individual splint included six fixtures, one from each treatment method. The fixture placement followed a randomized pattern, comprising six different variations. The twelfth splint deviated from the randomized pattern and contained four fixtures: two from implantoplasty, one etched, and one sandblasted. Results: The method development for measuring plaque accumulation on different surface-treated fixtures using individual splints in relation to good oral hygiene, was successfully conducted. The results demonstrated that the rough surface following sandblasting exhibited the highest plaque accumulation (0,604 mm), whereas implantoplasty showed the lowest plaque accumulation (0,342 mm). Conclusion: Within the scope of this study, the following conclusion can be drawn: By individual splints, it is possible to measure plaque accumulation on etched, sandblasted, and implantoplasty-treated titanium fixtures. The results show a clear indication that fit, and comfort are important factors for participant’s compliance.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-61580 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Farizi, Laura, Demiri, Shkurte |
| Publisher | Malmö universitet, Odontologiska fakulteten (OD) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | English |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0021 seconds