<p>Den här uppsatsen undersöker, utifrån en beskrivande idéanalys, <em>hur</em> begreppet nivågruppering har använts över tid i läroplanerna Lgr-1962, Lgr-1969, Lgr-1980 och Lpo-1994 samt förarbetena SOU 1961:30, SÖ-1967, SÖ-1978, SOU 1992:94. Med <em>hur</em> avser vi att eftersöka argument som talar <em>för</em>/<em>mot</em> nivågruppering generellt men även specifikt <em>för</em>/<em>mot</em> organisatorisk nivågruppering (utanför den heterogena klassens ram) samt <em>för/mot</em> pedagogisk nivågruppering (inom klassens ram).<strong> </strong>I läroplanerna och förarbeten till dessa eftersöks även om nivågruppering förespråkas eller avstyrks, samt vem som anses dra nytta av nivågrupperingen det vill säga läraren eller eleverna.</p><p>Undersökningen byggs på tidigare forskning kring nivågruppering och de vanligast förekommande argumenten <em>för </em>respektive <em>mot </em>som uppträder däri. Utifrån dessa argument görs ett analysschema men undersökningen omfattar även argument som inte uppträder i forskningsgenomgången.</p><p>I analysen framkommer (bland annat) att samtliga argument som uppträder i tidigare forskning återfinns i en eller flera förarbeten respektive läroplaner och att det största antalet av argumenten vänder sig <em>mot </em>nivågruppering (även om det finns många <em>för</em> nivågruppering också och främst vad gäller pedagogisk nivågruppering). Trots detta har nivågruppering använts och används fortfarande. En slutsats blir att det inte upplevs finnas några fungerande alternativ.</p><p>Nyckelord: differentiering, heterogenitet, homogenitet, läroplaner, nivågruppering</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA/oai:DiVA.org:hh-4911 |
| Date | January 2010 |
| Creators | Aleborg, Hannah, Askemyr, Marie |
| Publisher | Halmstad University, School of Teacher Education (LUT), Halmstad University, School of Teacher Education (LUT) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, text |
Page generated in 0.0019 seconds