Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning är anpassad eller differentierad baserat på antagandet att elever är varierade och lär på olika sätt samt hur lärares praktik förhåller sig till samtida forskning på området. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever. Metoden för uppsatsen är en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lärare under 30 lektioner på en gymnasieskola i Sverige, där majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSS Studien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet är komplext och påverkas av ett antal olika faktorer och förutsättningar. Det framgår att lärare i högre grad använder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sällan. Vanligt förekommande är beröm, att erbjuda alternativ för perception, aktivera förkunskaper tydliggörande av begrepp och tydliggöra centrala begrepp. Mindre förekommande faktorer var differentiering av uppgifter, synlig struktur, formativ bedömning, kamratlärande, elevinflytande och självvärdering. Uppsatsen kommer vidare att utgöra en grund för kollegialt lärande på skolan då fördjupad kunskap om hur lärare kan anpassa och differentiera undervisningen påverkar elevers lärande. / This paper aims to investigate if and how instruction is adjusted or differentiated based on the conception that learners are diverse and how teacher practices are connected to contemporary research in the field. It further examines whether specific adjustments are connected to a higher rate of student participation. The method of the essay is an observation survey with a phenomenological approach. It includes the practices of 30 different teachers during thirty lessons at an upper secondary school in Sweden, where the majority of the students are diagnosed within the neuropsychiatric spectra. The outcome was quantitatively analyzed in SPSS. The study indicates that the connection between specific adjustments and student participation is a complex issue affected by several aspects and preconditions. It appears that teachers use certain forms of adjustments at a higher rate while some are less salient in instruction. More frequently used adjustments are; praise, providing alternatives for perception, activating previous knowledge and highlighting critical features. Less frequent are differentiation of tasks, visible agendas, formative feedback, collaborative peer-learning and self-assessment. This essay will furthermore be a basis for collaborative learning among the staff since a deeper knowledge of how instruction can be adjusted and differentiated will impact the outcome of student learning.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:kau-36855 |
| Date | January 2015 |
| Creators | Aadalen, Sandra |
| Publisher | Karlstads universitet, Institutionen för pedagogiska studier |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.118 seconds